Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Längre inåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Och mer än en gång kunna bördorna bliva
tunga, ja, så tunga, att det känns omöjligt att
kunna bära dem. Huru gott då, om vi hava
någon broder eller syster, som vill hjälpa oss
att bära våra bördor.
En Jesu lärjunge kan till exempel hava blivit
frestad och därvid »ertappad med att begå en
försyndelse» (Gal. 6: i). Bördan kan bliva
fruktansvärt tung. Det går med honom som med
Petrus, då han förnekade Mästaren, han gick ut
och grät bittert. Och en lång tid bortåt
våndades samme Petrus under den hemska
samvetsförebråelsen och skammen över sin synd, över
sin feghet och sin otrohet mot Mästaren. Det
är nämligen alltid så med, Jesu verkliga
lärjungar, att de aldrig råka falla i synd, utan
att det blir en fruktansvärd nöd i hjärtat. Den
som syndar utan smärta och åtföljande
samvetskval och hjärteånger, han står icke under Guds
Andes tuktan och fostran längre. Han är åter
skild från Gud genom sin överträdelse och sin
synd. Men då det gäller den verklige
Jesus-lärjungens synd, blir denna en odräglig börda,
som kan bringa honom till förtvivlan, om ej
Jesus får hjälpa. Och då gäller förmaningen:
»I som ären andliga människor, upprätta honom
i saktmodets ande.» Prisad vare Gud, att det
finns möjlighet för en sådan själ att komma
rätt igen. Och prisad vare Gud för bröder och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
