Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AÔ haustnottum.
I.
Pid landnemar, sveitungar, samferôamenn!
Voit sumar ei felst oss ür minnum,
Né hallandi årstiöir hræôumst viô enn
Po haustaô sé fimtiu sinnum.
Hvort viô höfum safnaö paö sést ei i kvôid
Meô sumri eöa gjöreytt meÖ vetri —
Ä mannsaldri heilum, å helming ür öld
Varô hüsviltum adkoman betri?
Viô unnum sem haustiô — Paô endist ei til.
Aô uppskera såövöllinn grôinn,
En fleygir Jiö ütsaôi i fjükandi byl
()g frækornin bristir à snjôinn.
II.
En pâ sÿndist landnemans hamingja höll,
 hafiô üt vonin ’ans rekin:
Er frelsiô var hledslan og ütgerôin ôll
Og aleigan heiman aô tekin.
Og torfær er okunnug leiô ut uni lönd.
En leitin su üt yfir tekur,
— Pvi hün skit’tir årum â öpektri strônd —
Hvar ôndvegissülurnar rekur.
En manni finst vel liafa ür volkinu ræzt
Og vandleitin enda Jiö bliöar’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>