- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Første Bind. 1883 /
4

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Oplysninger om Nordens Oldtid hos Jordanes. (Sophus Bugge) - - I. Rosomonorum gens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mht. broseme, brosme, nht. brosame sandsynlig af et til oldn.
brjóta bryde svarende Verbum. *rusma, oht. rosamo forholder sig
formelt til oht. rotamo, glsvensk ruþmi, Rødme, ligesom ags. blôsma,
eng. blossom forholder sig til ags. blôma af blôwan blomstre[1]. At
saadan Orddannelse ikke har været fremmed for de nordiske
Sprog, antydes bl. a. af et Fiskenavn norsk brasma f. (i Smaalenene)
cyprinus brama, sv. braxen f., sv. Dial. brasma m., mht. brahsem
o. s. v., der sandsynlig staar i Forbindelse med oldn. braga flamme,
brjá blinke, mht. brehen blinke, saa at Fisken har faaet sit Navn
deraf, at den er sølvblank[2]. Dog er dette Navn mulig et Laanord.

Det oldhøitydske rosamo Rødhed maatte i Oldnorsk hede
*rosmi. At dette Ord engang virkelig har været brugt,
godtgjøres efter min Mening ved rosmhvalr. De gamle Nordmænd
havde for Hvalrossen to Navne rostungr og
rosmhvalr[3]. Disse
to Ord, hvis Oprindelse hidtil ikke har været paavist, er
enstydige, saa at i Jónsbók nogle Haandskrifter har det ene,
andre det andet (Vigfusson). Begge Ord kan paavises at have
været brugte saavel paa Island som i Norge. Hvalrossen kaldes
paa Island nu ikke rosmhvalr, men et Minde om, at Benævnelsen
før brugtes der, er bevaret f. Ex. i Stedsnavnet
Rosmhvalanes[4].
Allerede tidlig blev det andet Sammensætningsled i rosmhvalr
afændret i Form. I Konungsbók af Grágás fra anden Halvdel
af 13de Aarhundred er Accusativ en Gang skrevet Rosm hval
(Finsens Udgave S. 34), en Gang Rósmhval, hvor Bogstaverne hv
er skrevne over Linjen, mulig med en yngre Haandskrift (S. 31),
og en Gang rosmal (S. 36); enkelte Haandskrifter af Sturlunga
har Rosmelingar for Rosmhvelingar (Vigfussons Udg. I, 210).
Almuen i Norge kjender endnu Hvalrossen under dette Navn.
Den kaldes (jfr. Aasen) i Nordland og det Trondhjemske


[1] Saaledes har Litauisk baade Suffixet –smé, f. Ex.
i versmé Kilde, og
–mé, f. Ex. i gelmé Dyb.
[2] Se Tamm Bidrag till etymologisk ordbok
öfver svenska språket.
[3] Se Tillæg om Ordet hrosshvalr.
[4] Jfr. Kaalund hist. topogr. Beskriv. I, 32.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1883/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free