Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om uppkomsten af nysv. öde, n. fatum (August Schagerström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ag lägga Med. Bib. I: 47: 3, Birg. Uppenb. I: 252: 7, III: 121: 9, 12,
Siäl. Trost 33: 17, 33: 18, 34: 6, 36: 31, 40: 4, 45: 7, 46: 5, 46: 9,
46: 30, 47: 9, 47: 17, 48: 14, 48: 19, Suso 438:22, Med. Post.
I: 224: 18, Alex. 7638, 7642, Gamla ordspråk 486).
Med den ringa kännedom, man ännu eger om svenska språkets
ordförråd efter reformationen, torde det knappast vara
möjligt att närmare bestämma tiden, då ordet öde, n. fatum först
visar sig i svenskt tryck (i danskan, där ordet också förekommer,
är det enligt Molbechs ordbog "et af nogle Nyere optaget Ord").
Det träffas i Olai Verelii index af år 1691 (sid. 21 ock 225
såsom öfversättning af audit ock skepna), men saknas ännu i
Synonymorum libellus af år 1587; finge man däraf draga en
slutsats, så skulle ordet hafva uppstått under 1600-talet. Det finnes
sedan upptaget i Spegels, Linds, Ihres ock Sahlstedts glossar ock
synes tidigt hafva slagit sina äldre synonymer ur brädet; skepne
träffas sista gången i Verelii index (sid. 225 såsom öfversättning
af skepna) ock ödnalag sista gången i Linds ordabok.
Efter min öfvertygelse är nu detta öde ingenting annat än
neutrum af adj. ödhin, isl. auðinn af ödet bestämd. Af detta
adjektiv synes i isl. företrädesvis neutrum auðit ha varit i bruk
(Egilsson ock Cleasby-Vigfusson upptaga bland en massa citat
endast två eller tre eksempel på andra former), ock likadant
var väl förhållandet i fsv.; Gottlandslagen har visserligen auþin
(Med. Post. II: 206: 17 ödhin betyder rik, lycklig), men neutrum
ödhit träffas i St. Rimkr. 8: 2 (se Rydqvist III: 262) samt i Siäl.
Tröst 33: 26, 36: 32 ock 46: 30. Då denna neutralform icke
egde till sitt stöd en serie böjningsformer, som gemensamt pekade
på dess adjektiva natur, ock då den endast ytterst sällan synes
varit åtföljd af ett substantivt hufvudord, blef medvetandet om
dess ursprung lätt fördunkladt; ödhit öfvergick sålunda först till
substantiv (jfr grönt grönsaker, vildt villebråd, verldsallt[1]), hvarefter
man uppfattade ändeisens t såsom suffigerad artikel ock aflägsnade
det (jfr den analoga behandlingen af -n i sate, jätte, drott[2]).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
