Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Prof på en metrisk öfversättning till svenska af Nialssagas visor i dróttkvætt (och hrynhenda) (L. Fr. Leffler)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
VII. Kap. 78.
(Skarpheden, Nials son, och Högne, Gunnars af Lidarände son, gå en kväll
förbi Gunnars hög och höra denne kväda följande visa:)
Glad i håg ur högen
Högnes fader sade:
Lätt jag ofta lyfte
lans i vapendansen;
lyst af stålets strålglans
stolte, hjälmade hjälten
ej för våldet väjde,
ville hällre falla,
ville hällre falla.
I den senare halfversen ha i öfversättningen hel- och halfassonanserna fått
byta plats. Slutet har jag lånat från Bååth. - Den sista versraden
upprepas, såsom ofta i spök- och drömpoesin.
VIII. Kap. 145, visorna 1-3.
(Sedan brandmärmens flock med Flose i spetsen och hämnarnes flock med
Kåre i spetsen sammandrabbat å altinget och Skafte Toroddsson skald
förgäfves sökt skilja kämparne åt samt därvid själf blifvit illa medfaren,
åstadkoms till slut stillestånd. Skafte smädar då Kåre för att han sprungit
från sina svågrar vid Mals-branden. Kåre svarar :)
Driste du ej lasta
dådkär hjältes ära,
vek ock modig viking! -
Hveno Skaguls hagel.
Dig bak dörren smög ju
du blödsinte rödskägg,
straxt du hörde svärdens
skarpa tungor sjunga.
Ville du mäkla mellan
männen - i dina händer
skötes skölden illa! - ;
stjälpte i kull den hjälparn!
Skalf då häftigt Skafte
skald, när af kockar fockad
undan han vardt helt hurtigt
hän i tältet den hjälten!
Logo män, när lågor
lekande Nial slekte,
Grims och Helges hemska
hädanfärd dem bragt glädje.
13*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
