- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Første Bind. 1883 /
241

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Om Redaktionerne af Jomsvikingasaga (Gustav Storm)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

241

udgjør denne Beretning kun 8 Linjer1! Og med disse knappe
Sætninger skulde den ordrige og udvandende Redaktør have
nøiet sig, naar han dog fra Odd Munk kunde have laant en
Beretning paa flere Sider og med saa mange interessante
Detaljer!

Det forekommer mig aabenbart, at vi maa søge en
naturligere Forklaring, og denne er ikke vanskelig at finde. Det er
forlængst paavist, at Forfatteren af Konungatal har benyttet en
Jomsvikingasaga, og det er ogsaa sikkert, at det
arnamagnæanske Haandskrift af Odd Munk har laant fra en saadan;
ligeledes sees det, at i den Jomsvikingasaga, som Forfatteren af
Konungatal benyttede, citeredes Tind Hallkelssøns Digte og
han selv indførtes blandt Deltagerne i Slaget, og den
Beretning af Sæmund, som citeres i E, gjenfindes substantielt i
Konungatal, saa at ogsaa den kan have staaet i dennes Kilde
Jomsvikingasaga. Tilbage staar saaledes kun Citatet af Bjarne
Biskop, og dette kunde Redaktøren af E have hentet direkte
fra Digtet, der var udbredt i Afskrifter paa Island og desuden
fandtes optaget i flere Haandskrifter af Ólafssaga Trygvasonar;
imidlertid viser ogsaa ellers Konungatals Beretning om Jomsvikingerne et saa nært Slægtskab med Bjarnes Digt, at det
kunde være tilladt at antage, at den Jomsvikingasaga, som

1 Man sammenligne:

AM. 510 (Petersens S. 101)
þat er sagt, at Hacon iarll ugger
nu ecki at sier; tok hann þa at
hardna miog vit lydin, bædi firer
metnadar saker og fe-girnne, og
veiter margar þraungingar landzfolkinu bædi ríkum og orikum, so
at marger kolludu hann þa Hacon
illa. Hakon iarll ried einn vetur
firer Noregi, sidan hann bardizt uit
Jomsvikinga aa Hiorunga-uogi. Uar
hann drepenn epter þesse tidinde
med þeim atburd at Karkur þræll
hans skar hann aa hals, og lauk
430 hans æfi.

Arkiv for nordisk Filologi. I.

Odd AM. (Fnm. S. X, 26326-28)
Nu er þat þessu næst at segia, at
þa er á leið æfi Hakonar jarls, þa
tók hann at harðna við lyðin firir
sakir metnaðar oc fegirni.–––––

Odd AM. (Fnm. S. X,
gerdiz þa folkit honum lítt hugat,
sva at margir kölluðu Hakon
hin illa,

Konungatal S. 5421
Einum vetri eptir Jómsvíkinga
orrustu gerðu bondr lið at Hakoni
jarli ok hans mönnum.

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1883/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free