Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Undersökning om de germanska, i synnerhet nordiska formerna af adjektivet hög (L. Fr. Leffler)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
ställes med fhty. lök, m. lund, nhty. Loh, m. och n., som åter;
allmänt sammanställas med lat. lucus, äldre loucos, lit. laukas,.
skr. toka (jfr Fick, Vergl. Wb3 I, 757).
[3. Möjligen hör hit verbet flaeja = *flauhjan, såsom Brenner
föreslår l - men ej tceja, ty kausativet af *tiuhan heter i prses.
teygja. Att detta kausativa verb fått h, ej som man i fno. skulle
vänta #, skulle väl då bero på behofvet att skilja det från
fleygja af fljuga\ 2.
4. Härtill kommer, att flere former och bildningar just af adj.
hög synas böra förklaras genom antagande af ljudutvecklingen
auh - ö(h}. Dylika former finnas så väl i de östnordiska som
i de västnordiska språken. Till de förra höra den fda.
komparativformen hör(r)e och den fsve. superlativformen höster. Den
förra formen, som hittils synes hafva blifvit förbisedd, träffas hos
1 I Altnord. Handbuch s. 39 heter det, att nau wird å vor h?
*hauhv- >> hähv (>. ho-)", men i not härtill säges: ,,auh >> ö liegt
wohl in flceja, tceja vor « *flö(h}ia> tö(h}ia < *flauhianet < tauhian?)
vgl. mhd. vlcehen, zoehen".
2 Holtzmann, Al t d. Gram. 1:1,97 yttrar U6mi ist vielleicht åuJiumaunå
lässt vermuthen, dass goth. auh nord. ö wird" (straxt förut heter det:
»häuhs wird hårr\ in diesem worte ist vielleicht das Ti nicht wirksamr
und håu wurde ha wie sonst auslautendes au nord. å wird"). Prof.
Bugge har benäget meddelat mig följande rörande namnet Ömi: ,,Öwv
som Odens Navn, förekommer tidligst i Grimnm. 49, derpaa i Gylfag,
(Sn. E. I, 38) og i Fortegnelsen af Odens Navne Sn. E. II, 472). Grimm
har sammenstillet Ömi med ägs. wöma masc. sonitus, frågor, jfr i
samme Betyclning wöm. Beslsegtet er oldnorsk ömun f. Stemme, nyisl.
ömr svag Lyd, som af en Klokke i läng Afstånd, norsk Dial. 6m masc.
i samme Betydn,, ogsaa Gjenlyd, Ecko, öma lyde, klinge, give
Gjen-lyd el. en svagere Lyd. Denne Sammenstilling, der i lydlig Henseende
er uden nogen Hage, synes mig i historisk Henseende sandsynligere
end Holtzmanns skarpsindige Sammenstilling med got» auJiuma. Thi
jeg har Indtrykket af (og tror baade i det Enkelte og i Almindelighed1
ät kunne give Grunde for), ät den länge Raekke af Odens-Navne ikke
er bevaret fra den forhistoriske nordiske Periode, fra den mellemste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
