- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Første Bind. 1883 /
284

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Undersökning om de germanska, i synnerhet nordiska formerna af adjektivet hög (L. Fr. Leffler)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284

höt flerstädes (lagarne, se Lund; Harpestreng se ofvan s. 270 f.)"
förekommer. Denna form kan omöjligen vara organisk; ty för
neutr. måste väl grundformen vara *liåuhata, hvaraf *Mtt.1
–De forngutniska komparativ- och superlativformerna hoyri, hoyghri,
hoystr, hoygstr äro ombildningar af *hyri, *hystr efter Jiaur och
*haugr.

Härmed har jag sökt förklara alla de nordiska formerna af
ordet. De öfriga germanspråkens former må i korthet
skärskådas. Först tarfvar då got. hauJis sin förklaring. Den
maskulina nominativformen utan w är ju regelrätt (enligt den
Kluge-Osthoffska lagen), da grundformen är *~háuhoz. Att denna
paro-xytonerade form utan w i gotiskan förallmänligats och sedan
äfven föranledt tø’s utträngande ur de afledningar af ordet, där
man skulle väntat w, beror möjligen därpå, att, som jag ofvan
(s. 268) antydt, redan på samgermansk botten stamformerna
Jtáuho- och ttáuhwe- kunde hafva sammanfallit till en: Jiáuho-.
Vill man ej antaga detta - hvaremot fno. Jiöwan kan anföras
(se dock ofvan s. 275) - , får man för got. hauhs och dithörande
bildningar utan tv antaga, att en af de fyra stamformerna utträngt
de tre öfriga. Jag tror icke, att man längre behöfver skygga
tillbaka för ett sådant antagande såsom för djärft i betraktande
af de talrika andra analogiska ombildningar, som numer måste
antagas i gotiskan hafva egt rum i just sådana fall, där en
urgermansk grammatisk växling förelegat. Dessa gotiska former
utan w hafva emellertid hittils lagt ett, som det tycktes,
oöfver-stigligt hinder i vägen för de nordiska formernas förklaring.
Den Kluge-Osthoffska lagen har undanröjt detta hinder.
Föröfrigt vill jag i detta sammanhang anmärka, att antagandet af
en germansk rotform hauJiw- (bland flera) endast är konsekven-

1 Liksom höt måste antagas vara nybildning, kunde möjligen äfven
hör(r)e och kaster så uppfattas, men föga sannolik synes en sådan
förklaring af dessa former vara. - Hör(r)e, höster hafva för öfrigt
kanske medverkat till uppkomsten i fda. af en positiv *hör, höt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1883/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free