- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Første Bind. 1883 /
287

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Undersökning om de germanska, i synnerhet nordiska formerna af adjektivet hög (L. Fr. Leffler)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och få va forsteinn hav an

(Islendingadrápa v. 23 7, Wisén s. 81).

Det må dock anmärkas, att i alla dessa dikter helassonans
stundom träffas för halfassonans (jfr ock därom Gislason, Om
helrim . . .).

I den udda versraden

få g at feim en håva
(Sn. E. II, 172, 423; okänd förf.)
fordras däremot håva (och ej håva) för halfrimmet.

Till s. 280 f. Länge tänkte jag mig möjligheten af att lår
skulle hafva kunnat uppkomma ur hgr genom analogibildning vid
försvinnandet af tø-omljudsformen Q (af d). De skäl, som
förmått mig öfvergifva denna hypotes, böra kanske anföras, då
möjligen en och annan hyst liknande tankar om uppkomsten af
hår och i följd däraf finner ansättandet af en särskild stamform
därför onödigt.

Vore hår först genom en jämförelsevis sen analogibildning
uppkommen ur Äør, skulle man icke vänta, att i de handskrifter,
där te-omljudet á > Q lefver med fullt lif och särskildt former
med hö- af adj. hög förekomma, finna former som komp., superi.
Jiærrij hæstr och subst. AÆÖ. Så är dock förhållandet i t. ex.
den isländska homilieboken. Dessa former förutsätta med
nödvändighet tillvaron af ett gammalt med hör jämbördigt hår.
Icke häller skulle man vänta att, såsom i norska homilieboken,
finna håva jämte hö-, hatt, ty vore ha- en nybildning, skulle väl
denna först framträda i de sistnämda formerna, och sist framför
v. Slutligen kan en sådan nybildning tänkas hafva uppstått
endast genom en mycket invecklad process, hvartill, så vidt jag
vet, inga analogier finnas. Det torde därför vara nödvändigt att
såsom i föregående afhandling skett till förklaring af hår
uppställa en annan germansk stamform än den, hvarifrån hör utgår.

Upsala Mai 1883.

L. FR. LEFFLER.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1883/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free