- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Første Bind. 1883 /
386

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Växlingen mellan a och æ i stamstafvelser uti Vestgötalagen I-V (Karl Henrik Carlsson)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

vô-stam. Anmärkningsvärdt är att öfverallt der det enkla lægh
förekommer, det står i förbindelsen sum lægh sighiæ och denna omständighet leder mig till den förmodan, att möjligen detta lægh
uppkommit på en tid då sæghiæ var den vanliga formen utaf verbet, genom
en sträfvan efter helrim i denna ytterst ofta förekommande lagformel.1
Att det äfven kunnat föra en sjelfständig tillvaro ses af gen. pl.
læghæ samt sammansättningarna lægbiudæ och lægmæli. Detta
sistnämnda kan dock vara påverkadt af det i andra
sammansättningsleden gående æ, såsom troligen är förhållandet med fælægh och
þengbrækka.

Uti niþingsvark I O. l och handæuarkum I RB. 8 kunna ses
exempel på den i fsv. förekommande öfvergången æ > a mellan v
och r. Öfriga exempel härpå i Vgl. äro hvar, quar, svariæ, Swarkir, vara, variæ, varþæ och varþær, deremot märkes den aldrig uti
kuærn, sværþ, værn, værpplæ och natværþer.

Analogibildningar efter infinitiverna af motsvarande starka verb
äro dræp II DrB. ind. 17, PB. 24, Add. 2:12, 7:8 och dræapp
II Add. 7 :30 eljes drap, akernæm II Add. 4 : l eljes -nam och
mungæts I GB. 9 eljes -gat. Uti ME. träffas dræpæ balkenum, och
drep är den vanliga formen i isl. Analogibildningar efter
motsvarande svaga verb äro læs II FornB ind. 3, kap. 8, 9, UB ind. 20,
lessæ II FornB. ind. 8, och þræng III 24. - Analogibildningar efter
de närbeslägtade orden ærva, ærvingi och ærfþ, gærþa och gærþi,
halvær, man och nat äro ærfs II Add. 11:13, ærf I AB 7, 14,
II Add. 11 :4. 7, 17, ærvi I AB 2 (2 g.), 3, ærfallin II Add. 11:3,
ærftakin II Add. 11:5; gærþer I KB 21, JB 9, gærþ I KB 5 (2 g.)
RB 9, gærþi I KB 21, KB 9 (3 g.), gærþær II FornB 36, utgiærþæ
bolker II UB rubr., halftning II FrB 11, almannigs I JB 13, almanningi I FB 7 och siunattingær I JB 2, 3, 6, 19, ÞB 8, 10, 12, 13,
15, 17 (2 g.), FB 8, 9. ærfs och gærþ förekomma äfven i Ögl.

Mælinu IV: l, enræþi III: 41, helræþum I Md 3, siælfræþi II
FornB 23, vandræþum II O 1:12, FornB 50 och særæ I SB rubr.
få ej sammanställas med mal raþ och sar utan med motsvarande
neutrala ia-stammar.

Väl ofta förekommande för att man skulle kunna antaga ren
felskrifning äro ær I Br 2, II Add. 11:1 (2 g.), æaræ II Add. 7 :
29, haræþ I BB l, 7, ÞB 14, þl (4 g.). VK (4 g.), och sær I SB
4 (6 g.), VS 1.

Otvivelaktigt ligger deremot felskrifning till grund för bærn II
AB l, basingh I LRn 5, Sæwudæl I VR och Dyupædæli IV 10, der
dock æ möjligen kan bero på att ordet i fsv. såsom i isl. haft en
böjning växlande mellan a-stammarnes och i-stammarnes, forfæll I
GB 9, der æ kanske uppkommit af att den senare stafvelsen blifvit
uppfattad som en vanlig afledningsändelse, fa I AB 17 och bofalaxmen V 2, garnegæ III 68, harskip I O 10, hastæfoþer III 89 istæd

1 Jämför föþærne och mæþærne. Lind, Rim och verslemningar, s. 53,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1883/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free