Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emendationer och ordförklaringar til `Gamla ordspråk' och andra fornsvenska skrifter (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Sot bildar ett endast ofullständigt rim till grote] rättas det till
söte, blir rimmet fullständigt, man får två hvarandra motsvarande
substantiv, och söte blir = dulcedo. Isl. har nämligen sæti f.
(Södme), och i Kalmar län brukas ännu söte f. (vällukt, Rietz).
Öfversättningen blir "munsötma (är) magbedröfvelse", hvilken
mening äfven den latinska öfversättningen åter gifver. I det senare
med æ börjande fsv. ordspråket synes for vara misskrifvet;
måhända bör det rättas till sot, hvilket finnes i den danska texten.
Ey æru alle the ther kæte hunno vmbæro = Non sunt
equani-mes in rebus alacribus omnes (Reuterdahl nr. 621). På danska:
Thee ære eij alle ther kædæ kunne mijsthe (Nyerup nr. 704).
Rättelsen från vmbæro till vmbæra torde vara själf klar. Men den
latinska öfversättningen motsvarar ej de nordiska ordspråkens
mening. Man har antingen tillfogat öfversättningen till ett annat
ordspråk, eller också hafva de nordiska ordspråken förvanskats.
I senare fallet kan vmbæra vara korrumperadt af væl bæra, och
i danskan har man sedan utbytt vmbæra mot mijsthæ. Med
ordspråket Ey æru alle the ther kæte kunno væl bær a kan jämföras
dels nr. 932 hos Reuterdahl: The æru ey alle som wæl kunno
fara mz kæte, som hufvudsakligen är med det förra identiskt,
dels det ny danska (och nysv.) ordspråket: Der skal stærke Ben
til at bære gode Dage.
Thu skalt ey giffua bårne mæn thz bedhis ok ey hund swa
tiith han sin stiærth rorir = Non catulo detur quociens sua cauda
mouetur. Nec dabis infanti panem té Semper roganti. (Reuterdahl
nr. 585). På danska två skilda ordspråk, som ej stå bredvid
hvarandra: Gijff ey hwnd mæn hälen röres och: Gijff eij barn saa
tijth som thet bedher (Nyerup nr. 656). Man väntar i det fsv.
ordspråkets förra del ett ord med betydelsen calltid*, emedan
sammanhanget synes fordra ett dylikt, ordspråkets senare del har
ett liknande uttryck (swa tiith\ i den latinska öfversättningen
möter Semper, och i danskan saa tijth som. I st. f. barne mæn
har i texten ursprungligen stått barn e mæn (åt barn alltid,
då - -), eller också har e (alltid) kunnat försvinna mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
