- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Andet Bind. 1885 /
111

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emendationer och ordförklaringar til `Gamla ordspråk' och andra fornsvenska skrifter (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

detta ord funnits i fornsvenskan, blir troligt äfven därigenom, att
isl. har gäll n. (= Gälde), och att enligt Eydqvist II, 180 detta,
ord ännu finns i Helsingdialekten. Riktigheten af den här
föreslagna emendationen synes mig bekräftas däraf, att äfven andra
rim antyda, att dikten ursprungligen varit affattad i en i någon
mån annan språkform än den, hvari den nu föreligger. - Så
läser man 58-9:

daghleka väst f u i lifsen\s\ va f a
flri fæt mæst nutum vi fina nafe

Det mindre noggranna rimmet blir fullständigt, om urtexten
i st. f. ack- fina nafe haft gen. finna nafa. Niuta
konstruerades nämligen som bekant i fsv. med denna senare kasus, men
då detta konstruktionssätt för afskrifvaren troligen var mindre
naturligt, utbytte han det mot den senare använda ackusativen.
Då i 88-89 lygh (lögn) rimmar med by ff d, kan det äfven bero
därpå, att urtexten haft lygKþ, och att -f i detta ord utelämnats,
liksom detta stundom är fallet i flera andra fem. på -ffhf i samma
hskr. (jmf. Schagerström: Om tyska låneord med KT i
medeltidssvenskan s. 9 noten). - Rimmet Hutar : flytar (vv. 26-27;
presens af verben Huta, flyta) har en gång varit noggrannt, om man
ursprungligen haft antingen Huter : fliuter (i cod. bur. s. 22
fliu-tande [eller fluitandé]; se Rydqvist I, 226) eller lyter (med
omljud) : flyter.

lyse. Det i Södermanna-lagen B. B. 8, 5 förekommande i
lýsi (= i ljus, uppenbart) upptager Rydqvist 4, 86 såsom stående
i st. f. i liusi, och af samma mening är Schlyter i sin ordbok
och i glossaret till nämnda lag. Enligt min åsigt är denna
uppfattning icke riktig. Ordet förekommer i uttrycket hawa i lýsi
oc ei i löndom, och hskr. B. har visserligen lyuse i st. f. lýsi,
men i Vestmannalagen II M. B. 25 § 11, där ett liknande uttryck
möter hafwa i liuse oc æi i löne} förekommer samma växling
mellan i liuse (i text-handskr.) och i lyse (hskr. C.)- Lyse, en
neutral jö-stam, är samma ord som isl. lýsi (= 1) a lighting,
bright-ness, 2) oil, trainoil), norska lyse och det i svenska landsmål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1885/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free