Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anmärkningar om Rökstensinskriften (Gustaf Rundgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
den öfriga och långt vidtlyftigare delen af inskriften är saga. I
denna riktning utfaller äfven stenens eget vitnesbörd, i det att
den formel - "låtom oss förtälja en folksägen" - som inleder
fortsättningen, uttryckligen anger, såväl huru man har att
betrakta det, som nu följ er, som att sagan just här tager sin
början. Men det är ett annat antagande, som då på samma gång
måste göras, och det är, att hjälten i denna folksaga icke är
Våmod, en åsigt hvarom till en början kan anmärkas, att den af
inskriftens text på intet ställe motsäges.
Snarare torde man af en annan utsago på stenen kunna
hämta ett direkt stöd härför. Under det att största delen af
stenens framsida äfvensom de med yngre runor skrifna, långsåt
stenen gående, linjerna på baksidan innehålla berättelsen om en
där onämnd kämpes mannarön, kan man på baksidans öfre
tvärlinjer läsa följande ord: (chifferskriften uttydd enligt Bugges
klav)
sakum (m)ukmini uaim si bur in (n)ipR traki uilin is fal
Låtom oss förtälja, hvilken ädel mans ättling han enligt
folksägnen är. Vilinn är det.
Är man nu böjd att neka Våmod vara sagans hjälte, så är
det frestande att här söka dennes namn. Det ligger nära till
hands att tro runristaren här hafva velat ange sambandet
emellan den, till hvars minne stenen står där, och den, hvars
bedrifter han inhuggit, sambandet emellan den nu hädangångne Våmod
och ättens berömde hjälte Vilinn. Dennes omnämnande i
inskriften blir på detta sätt en naturlig sak. Ar Våmod däremot den
som utfört kämpadaterna, förefaller meddelandet om hans
härstamning från Vilinn vara åtminstone mindre å propos. Att
formeln sakum mukmini här ånyo upprepas, är väl dessutom icke
så utan sin betydelse, utan häntyder väl på, att upplysningen om
Våmods härkomst är af särdeles viktig art.
Rörande monumentets tillkomst kunde man nu tänka sig
följande möjlighet. En mäktig östgötahöfding, Varinn, har velat
hedra sin aflidne son Våmods minne. Att han då på
minnestenen låtit inrista icke Våmods utan en äldre fräjdad ättemäns
bragder - hvarigenom han dock i alla händelser främjade
slägtens ära - kunde hafva berott därpå, att intet märkligt funnits
att om honom förtälja. Vill man då icke förutsätta, att sonen
varit en odåga, i hvilket fall den präktiga minnesvården blir
mindre väl motiverad, kan man ju antaga, att han dött vid så
ung ålder, att han ännu ej hunnit uträtta något märkligt. Denna
gissning må vara vågad, men den synes äga ett stöd i, på
samma gång den kan lända till förklaring af den ovanliga
användningen i inskriften af adj. faikian (se s. 178). Bugge och
Hildebrand öfversatta: "efter sin dødecsøn"; men ordet har ju annars
i fornspråket (Isl. feigr, fsv. fegher) och i nutida dialekter bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
