Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några grammatiska och lexikaliska anmärkningar till Gunno (Eurelii) Dahlstjernas Kungaskald (F. V. Norelius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
265
stilltes stillades :: fylltes fyldes.
Finner og finsk råg :: nog :: Plog.
Jieera1 hedra :: mera :: flera,
bijstode bistodo :: tilbode tillbådo.
Reeser :: Kröser lingon :: öser.
Ordförrådet hos Dahlstjerna innehåller, förutom ord
hämtade från fornspråket, äfven åtskilligt, som upptagits ur
allmogemålen – synnerligast Dalslandsdialekten2 -, och följer härmed
en ordlista öfver de former, som kunna anses vara af något
större intresse.
afwig adj. afvog, harmsen, ogunstig.
allgemeena: Det allgemeena (allmänna) Qwaal.
ansöls adv. ansols, mot solen (äldre sv. ansyls\ jfr dial, ansyles
enl. Rydq. V, 89).
baalar (:: Ahlar) badar (?): det Spanska Röör... sig i hafwet
baalar] jfr dock Rietz under bal, båle och ballsa.
Selar e m. friare (da. bejler.; jfr Rietz s. 27).
beeta: de späka Faar på Blomster-äng sig beeta (beta).
Seslööt v. pret. sg. omslöt.
Siälle-Jcoonars gen. pl. f. skällkornas.
Blänchia f. (glänsande) hvit färg.
bootlöösa adj. 1) n. sg. obotfärdiga; 2) f. sg. som ej kan botas.
- bejore (Sv. Landsm. II, 7. 36; Rietz s. 404), en folketymologisk
in-värkan (jfr göra), som äfven förekommer i Finland (t. ex.
Närpes-dialekten).
1 Sammanhanget tycks ovilkorligen fordra bet. hedra. I Lindschölds
dikter (1670-talet) förekommer rsp. heder åtminstone en gång under
formen he’er samt en gång skrifvet heer (:: seer); se Hansellis uppl.
sidd. 110, 123.
2 Dahlstjerna var född i Örs prästgård i södra Dalsland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
