Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkhistoriska bidrag (Fredr. Tamm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
för j f när detta j uppkommit af äldre ghi (däremot torde döghia
i Siæl. Tröst, sid. 210, kunna föreställa döiá). Man får väl tänka
sig saken så, att dialektiskt redan på 1300-talet funnits former
med gh i preter., motsvarande de nysv. preter. dog, dogo, hvaraf
infin. döghæ fått gh genom* analogi. I preter. åter har väl
gh först inkommit i plur. *dogho, nybildning till sing, do i
analogi med t. ex. drogho till sing, äro af dragha.
5) Fsv. f i ær a f. ebb = isl. f j ar a.
Detta ord är hittills icke veterligen uppvisadt i fornsvensk
skrift (hos Eydqvist VI 108 upptages fiara endast på grund af
dialektformer från Dalarna ocb Norrland). Emellertid finnes
ordet, ehuru undanskymdt af felskrifning, i G. Ordspr. 1095:
Stundom sierran ök stundom flødhir, på latin öfversatt: Vt scatet
effluxus patet et guandoque refluxus. Att här i ursprungliga
texten stått fiæran, formen med bestämd artikel af fiæra ebb,
kan icke lida något tvifvel, då latinskapöfversättningen har refluxus,
och då alliteration med flødhir kräfver en form med begynnande
/ (som lätt kunde förblandas med s). Det dubbla r i sicerran
skulle möjligen kunna bero därpå, att en afskrifvare, som icke
förstått fiæran, i stället insatt adv. fiærran (procul), ehuruväl
detta icke ger någon mening.
6) Fsv. heta v. brygga.
Detta verb, isl. heita, egentl, upphetta (af adj. fsv. heter, isl
heitr}, som hittills icke, såvidt jag vet, uppvisats i fornsvenska
literaturen, förekommer utan tvifvel i följande uttryck i Smal. L
Kristnu B. 12:pr.: hetce fyræ örtughce malt oc llandæ fiuræ ascæ
hunax o. s. v. Schlyter fattar hetæ såsom motsvarande isl. heita
lofva och öfversätter det med "gifva". Härmed sammanhänger,
att Schlyter icke vet, huru han skall fatta det följande llandce,
som helt enkelt är infin. af verbet blanda miscere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
