Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sådan kort vokal som den i ultima af pl. m. fra’me’r af adj.
fra’mr, dels ock af vissa andra dialekters och af vissa
runinskrif-, ters analogi, hvilka tidigare uppgifvit de korta än de långa
nasalvokalerna (se nedan). Emellertid är detta fall det enda,
i hvilket det nuvarande älfdalsmålet regelbundet saknar nasalitet
i någon sådan ställning, där den enligt Sn. E. förekom i
1200-talets isländska (och sålunda väl ock i samma tids dalmål).
b) fornspråkets långa vokaler (med hvilka de ursprungliga,
d. v. s. från urgermansk tid ärfda, diftongerna ei, au redan
i forndalskan sammanfallit), numera uppträdande dels såsom
långa vokaler, t. ex. me’la (isl. mæla) mäta, ne’ta nöta, nvu nio,
nu" nu, gny gny, nå’1 (öppet å) nål, ná’t (slutet å; isl. nytt) natt,
snå’d(slutet d; isl. snauðr) naken, drö’m dröm; dels såsom "korta"
diftonger, t. ex. ma’i’ga (isl. miga) pinka, ma’u’s mus, pl. må’yser
möss; dels såsom "långa" diftonger, t. ex. mi’e’r mer, mu’e’t mot,
mye’ta möta. Mot isl. diftongen jo (ju) måste i forndalskan hafva
svarat en diftong io (med både i och o korta och tonvikten
ungefär jämt fördelad på båda vokalerna), hvilken nu
repræ-senteras af en "kort" triftong iue, t. ex. ni’we’sa nysa. -
Jfr härmed de i Sn. E. anförda exemplen på lång nasalvokal
omedelbart efter nasal: frá’ mé’r samt minna, mo*na,mé’ndi (där
nasaliteten äfven framkallats af den följande nasalen; se ofvan 1).
3. Där en isl.-fsv. nasal i följd af specielt dalska ljudlagar
bortfallit, förekommer regelbundet nasalering hos en omedelbart
föregående vokal. Detta är tydligen endast ett specialfall af
det ofvan under l behandlade, ty naturligtvis har nasaliteten
framkallats af den en gång på vokalen följande nasalen och
inträdt redan innan denna senare bortföll. Exemplen äro
synnerligen talrika:
a) i slutljud, hvarest målet ljudlagsenligt förlorar fsv. enkelt
n (utom då vokal omedelbart följer), men behåller nn1 (samt w),
1 Samma ljudlag gäller i flere svenska landsmål, t. ex. Fårömålet,
Dalbymålet, Fryksdalsmålet (något som Kock, Språkhistoriska
undersökningar om sv. akcent, II, 237 not, icke beaktat), Vätömålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
