Print (PDF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
t. ex. sti-e- (id. stein ack., icke steinn) sten, ti-e- (= tein) jämte
(= teinn) strumpsticka, å’ (öppet á; motsv. fg. A<rø) och w (isL
hon, öre* ben, /i* tenn, se* (fsv. sin) sedermera, nom. sg. f.
muß’ (m. mitji’ri) mycken, stor, uppe- (som inträngt äfven i m.)
öppen, lite- liten, ykse- brunstig (om ko), bi’e- (äfven i m.) gen
(isl. beinn) m. m.; nom. sg. f. och nom. ack. pl. issw (Vml. II
fæsson *, fg. fissun) denna, dessa, vngw (Vml. I, II ængon) ingen,
inga, weru- (Vml. II hvarion, fg. hveriuri) hvarje, alla, m. m.; nom.
ack. pl. n. ueru- (Med. Post. I varori) våra, åðru- (slutet å; jfr nom.
sg. f. andron, Dipl. Suec. III, Bib. II, se Schagerström, Om svenska
bär- och fruktnamn på -ön, s. 12) andra m. m. -, femtå- (öppet a)
femton, siuttiå (öppet å) sjutton m. fl. räkneord på -å’ för -ån;
Åka- (öppet å) Håkan, lugå’ (öppet å; fsv. Joghari) Johan m. fl.
namn; i’e’må’ (öppet å; isl. heimari) hemifrån, swnnå’ (öppet å)
sunnan m. fl. adv. på -å’ för -an; flere former af den artikulerade
substantivböjningen, t. ex. nom. ack. sg. f. brause’ bruden, sålå’
>
(öppet ä) svalan (ack. salu’), de-mba- (isl. demba-n) dimman (ack.
de’mbu-), nom. ack. pl. n. brå’yne- (öppet å; isl. bryne-n) brynena,
beri- bären, ågw (slutet å; isl. augu-n) ögonen m. m.
b) fore s, i hvilken ställning målet ljudlagsenligt förlorat
både m och w, t. ex. rve’sa ränsa, i’e-su’m ensam, gre’sas (jfr
isl. grenja) skratta af ilska, wi’ster vänster, tvstra (jfr sv. tindra
och målets ti-nå gnista) gnistra, u-e-sdag onsdag, M’sa (öppet å;
no. kamsa) krossa; likaså troligen pi’stra smacka, ehuru jag ej
1 Biformen pæssom i Vml. II, pæssum flere gånger i Vml. II får man
nog icke med Leffler (Tidskr. f. Fil. N. R. V, sats 11, not 3) anse
såsom en (godtyckligt?) "af skrifvaren gjord ändring", ty jfr det
slutande m i st. för n i öghum, örum Bj. R., morghom Sv. Harpestr.
(Schagerström, anf. st. s. 8), hvariom Trögh. (Rydq. VI) samt i
nysvenska dialektformer från östra Västmanland och Fjärdhundra: Jiallåm,
mjölåm, smultråm m. m. (jämte plommån, nypan o. a., se
Schagerström, anf. st. s. 8); ej häller kunna dessa former bero på sandhi, ty
labial följer blott på ett af de citerade ställena; och lika litet rimligt
är Schagerströrns (anf. st. s. 8 not) antagande af en öfvergång från n
till m, verkad af den föregående labiala vokalen, då denna annars
icke visat sig utöfva ett dylikt inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
