Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
hvilket är mycket naturligt under antagande af en
grundbetydelse "sällskap", men ej fullt så lättfattligt i händelse af en
betydelse "hus", hvarpå man snarast skulle vänta genitiv följa;
6) jämför den fullt analoga betydelse- och funktionsutvecklingen
hos den isJ.-no- prepositionen hjá "hos" (med följande dativ),
ursprungligen ett neutralt substantiv med betydelsen "sällskap"
(i konkret meningl). När härtill kommer, att finnar och lappar
lånat det gamla hansa under formen kansa o. d. (k för ch, se
Thomsen, Über den einfluss &c. s. 65) och använder detsamma
icke blott som substantiv i betydelsen "sällskap", "folk", "skara",
"kamrat", "make", utan äfven såsom postpositiv partikel i
betydelsen "med", "tillsammans med" (se Thomsen, anf. st. s. 140),
så torde hvarje tvifvel på identiteten af hos och hansa med skäl
kunna försvinna
La’s (öppet å) - äfven i Orsamålet med nasalvokal lo’s -
antar jag utgå från ett urnordiskt *lamsa(R), besläktadt med
dsl. Iqm,, pl. lamar gångjärn (på ett skrin) och lat. lamina skifva,
aflång platta. Betydelsen "lås, regel, klinka, stängsel" har helt
naturligt utveckladt sig ur "smal skifva, kort platt stång" ; jfr
betydelseutvecklingen hos stänga (en dörr), ursprungligen "skjuta
en stång för" (dörren).
Ee’sa - i en varietet af älfdalsmålet sti’ere’s stenrös (jfr
Orsamålets äfvenledes nasalerade rå’s\ som förhåller sig till
resa liksom sv. yx till yxa - är etymologiskt identiskt med
dsl. hreysar "stenig mark" f. pl., förutsättande en singular
*hr&yss, flekterande såsom ##, med hvilket ord det tyckes vara
alldeles analogt till sin bildning. Liksom øx i gotiskan heter
aqizi2, så borde *hreyss motsvaras af ett got. *hraunizi (pl. -isjos),
ligg ær hoss; G. B. 6 pr. Fæstir mapær ænkiu ök fly tær hem ök lægs
hos; Forn. B. 10, l pä skal hirpingi staf sin hos (kreaturet) stingæ.
1 Se min framställning rörande detta ord i Beiträge VII, 441 f.
2 Strängt ljudsagsenligt borde mot got. aqizi svara isl. *økvir (urnord.
*akwiai), som ombildats till øx (för *økss, *øksR, *øksiR, jfr den på
analogibildning beroende synkopen i dygð för *dygi6, høyrn för
*høyrinj gen. høyrnar, s. v. Bahder, Verbalabstracta, s. 84 och Bugge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
