Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
II. Bland dalmålets öfriga varieteter hafva Orsamålet
(hvarom se Sv. Landsmålen IV, l, s. 9) och en nyans af
Moramålet, nämligen Venj ansmålet, nasalerade vokaler att uppvisa.
Men då det förra i fråga om nasalvokalernas förekomst i alt
väsentligt och särskildt i fråga om sådant, som för denna min
undersökning är af betydelse, öfverensstämmer med Älfdalsmålet;
och då Venjansdialekten bevarat nasaleringen endast hos långa
vokaler i omedelbart grannskap af en nasal och sålunda icke
äger att lämna några nya upplysningar af vikt; så ingår jag icke
här på någon närmare redogörelse för nasaleringens uppträdandt
i dessa dialekter, och detta så mycket mindre som jag i mitt
utförliga arbete öfver dalmålet får tillfälle att i detalj behandla
hithörande företeelser.
Utom dalmålet känner jag ingen svensk dialekt, som ännu
till våra dagar bevarat de gamla nasalvokalerna; ja icke
öfverhufvud någon som äger nasalerade vokaler, hvarken af gammalt
eller ungt datum. - I Norge äger åtminstone en dialekt - men
som jag tror icke häller någon annan - nasalvokaler, nämligen
Sæl b omål e t (Øverbygden) i Søndre Throndhjems amt. Efter
hvad jag själf vid flere tillfällen med egna öron öfvertygat mig
form), som jag förmodar etymologiskt riktigare bör skrifvas hprvetna
(angående dylikt omljud jfr de i Altisl. gramm. § 73 anm. anförda
exemplen, till hvilka kunna ytterligare läggas bland andra: glhuge^ glværr,
mprulfr, Rpgnvaldr, Ornólfr, Sørkver = fsv. SværJcir). Nom. ack. n. *hat
vill j äg likaså återfinna i isl. hotvetna, bättre väl hptvetna. Ack. m. han
förekommer i fsv. (Vgl. I. en gng; i bet. "hvarje")- Jfr vidare fsv.
har(r) jämte hvar(r), hvær(r) hvarje (Ögl. en gng harr, en gng har,
som kanske hör till föregående ord). - Isl. skella och dalmålets
sJcwella anser jag utsprungna ur ettparadigm isl. *sJcvella, skall, sJcullom,
skollenn. - Fsv. pret. Jcam kan mycket väl vara ursprungligare än fg.
Jcvam, som lätteligen lånat v från pl. (urgerm. och got. qémum). - Sv.
harf och härfva, isl. herfe n. och herfa f. förmodar jag etymologiskt
sammanhänga med verbet isl. hverfa, fsv. hværva. - Isl. hvellr adj.
bör nog icke skiljas från mht. hall subst. och fht. hell adj. i samma
betydelse som isl. hvellr; o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
