Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
1. Omedelbart f or e nasal. Exempel äro: saman (isl. saman);
strantu (strgndo), an (hann), an (enn), stanta (stånda), anart
(annat), faikian (feigan), manum (mgnnom)-, uaki1 (vange), traki
(drenge). Däremot saknas nasalering i U am uþ (Vámóð), hvilket,
såsom redan Bugge påpekat (Rökstenen s. 7 not), beror därpå,
att a först genom sammansättning kommit i beröring med den
följande nasalen. Jfr att Alfdalsmålet likaledes saknar nasalering
i dylika fall, t. ex. siuma’n, icke siu’ma’n. Det förtjänar särskildt
påpekas, att den besynnerliga formen þritaunta (13:de) icke har
nasalt a, något som man dock skulle vänta om au här betecknar
ett enkelt ljud; enligt hvad Bugge antar, o. Fattar man däremot
au såsom diftong uti detta ord liksom i inskriften för öfrigt
(lialraubaR, auk och, såsom jag förmodar, äfven i versraden
rai-þiaurikR2, så kommer teckningen au (icke au) i full
öfverensstämmelse med inskriftens ainhuaR och uaim med ai (icke ai).
1 Kanske bör man hällre med Rosenberg (Nordboernes Åndsliv I, 101)
här läsa uituaki i ett ord = isl. véttvange. Första
sammansättningsleden i detta ord är icke så oklar, som Vigfusson (Dictionary s. 721)
finner den. Vett är ett subst. fem. "drap", bildadt till vega dräpa på
samma sätt som st ett vid sidan af stiga, och identiskt med fsv. væt i
manvæt, yngre manvæght (man vegt, manna væJct, se Schagerström,
Tyska lånord med kt, s. 11) med anslutning til verbet vægha. Ordet
véttvangr är sålunda bildadt på alldeles samma sätt som det till
betydelse därmed identiska vigvgUr, fsv. vighvalder.
2 Bugge läser detta: réð pióríJcr, men häremot talar: 1) att denna vers
då blir 3-stafvig, mot verslagets fordringar, hvilket i alla de andra
raderna är fyrstafvigt; 2) ai betecknar för öfrigt öfveralt i inskriften
diftong, t. ex. tuaÍR, uaim m. m. (det gåtfulla airnaR torde vara g. sg.
af ett urnord. *AirnuR, att sammanställa med got, airus och isl. ärna
gå, árr, Arne och kanske ingående i fsv. ortsnamnet Ernatunir (Rydq.
/
II, 278); *Eirn : Arne = Bjgrn : Bjarne); 3) ræð borde vara
återgifvet med raþ (jfr huariaR = hværjar); 4) man väntar sig vid denna
tid icke ræð, utan réð, hvilket borde uppträda såsom riþ (jfr si = sé,
uiuisi = vévise)’, 5) au betecknar annars i inskriften diftong; 6) ó borde
här vara återgifvet med u (jfr. silllunt, uamuþ m. m.). Jag föreslår
därför att läsa: reið péa auríJcn. Beið är pret. af ráða och förhåller sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
