- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
45

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

hvalp, et krymp, ("et knug"), en krymp, ("krampen", 77 e), pant,
sø-kant, bunt, compliment, ment, blink, gængs, gejst.
Undantag göra:

1) alla enstafviga genitiver: mands (121 etc.), mænds (121),
lands (223), vands (223), sinds (20 etc.), dens (140, F. A. 1956;
af den 140), tings (92 etc.), udsprings-ordene (281 med stötton
på andra stafvelsen).

Landvejs (223) och hans (110 etc.) båda utan stötton på
ultima strida ej häremot, eftersom H. också har vej (312 etc., i
strid mot det nuvarande uttalet) och han (140 etc.) utan stötton.

2) alla enstafviga adjektiv i neutrum, äfven då de brukas
som adverb: vildt (311), gält (125 etc. af gal 125), alt (31 etc.),
fuldt-forbi-gangne1 (168), sändt (61 etc.), skjønt (228), langt (IQ
etc.), fromt (186 etc.), beqvæmt (273), somt (310), højt (19 etc.).
Detta bekräftas af Høysgaards ord i § 311.

Liksom neutrum alt få äfven överalt (7 etc.), alt (alla redan,
30 etc.), altsaa (185 etc.) stötton, och liksom adv. skjønt kan
endskjønt (52, 262, 142) få detta uttal, ehuru det (23 etc.) äfven
som det enkla skjønt (fastän, 248) vanligen saknar stötton. Saa
fremt (250, 282, 446) har stötton liksom frem (223, 261). Såsom
Høysgaard själf påpekar (311), saknar subst. vildt stötton, under
det att neutr. vildt af adj. vild har den, och i öfverensstämmelse
härmed saknas stötton på det substantivt använda ondt (186,
187, 188, F. A. 1991; "gjort ham saa meget ondt"), uttalet af
de substantiva vildt, ondt är således i full öfverensstämmelse
med den vanliga regeln.

3) alla enstafviga participier, såsom befaldt, begyndt, brændt,
dølt och dult (&f dølge), dømt, fidt (af følge), hængt, holdt, kjendt,

1 Däremot den Mere-end-fuldt-forbigangne-Tid (170) utan stötton på
fuldt. Detta olika uttal kan förklaras däraf, att man i denna
komposition, som icke brukades i det vanliga talspråket, kunde uttala fuldt
antingen som ett fristående ord (med stötton) eller såsom ingående i
sammansättningen och då på vanligt sätt utan stötton. Kanske beror
dock antingen fuldt eller fuldt på tryckfel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free