Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
för ord med de andra här afhandlade betonade frikativorna, vore
det i högsta grad förvånande, om den icke skulle haft
tillämplighet äfven på dem med j: højst etc. På andra ställen upplyser
H. om, hvilka han förstår med de "nogle", som uttala
ifrågavarande ord med stötton. I § 107 heter det nämligen: "de
(substantiv) som endes paa Ik eller It, udsiges i den beste Dialekt
(d. v. s. den selandska och särskildt den i Roeskilde och
Köpenhamn, se nyss ofvan) med Støde-tone, men i de andre med Jævn-
tone–––-saas. skalk eller skalk–––-. Ligeledes háls eller håls"
Vidare säger han § 375, där uttrycken nogen mælk och noget
mælk etc. afhandlas: "de Kjøbenhavnske siger: jeg vil kjøbe nogen
hvede, nogen mælk (sic) etc., hvilket ikke har saa aldeles god
raison alle tider. Lad derfor nogen hvede, mælk (sic) etc. være
det samme, som noget slagsh vede etc. - - men noget hvede–––-
være lidet eller meget af samme ting." Här skrifver således H.
vid återgifvande af köpenhamnskan mælk med stötton, ehuru han
omedelbart efteråt (liksom § 29) har mælk utan stötton för att
angifva sitt eget uttal. Häraf framgår således, a) att frånvaron af
stötton i ord sådana som folk icke var allmän öfver hela Danmark,
om också, såsom det synes, detta uttal brukades i de flesta
trakter, b) att Høysgaard föredragit i sin text uttalet folk etc. framför
folk etc., emedan det förra behagade honom mera, c) att det var just
i köpenhamnskan, som man (i strid mot H:s eget språk) uttalade
ord med kort vokal -f- l + tonlös konsonant (mælk, folk etc.)
med stötton. under dessa förhållanden synes det mig, som om
all sannolikhet talade för, att det äfven var i Köpenhamn, som
orden med kort vokal + m> n> n9 e^er J + "tonlos konsonant
erhöllo stötton (skrømt etc.). Detta bekräftas dels af F. Å. s. 5,
där det i allmänhet heter, att stötton (det "standsende" och det
"dobbelte Aandelav") brukas "i sær paa Kjøbenhavnsk", dels af
förhållandet i den nuvarande danskan. Ty under det att
köpenhamnskan nu har stötton i här afhandlade ord, sakna t. ex.
’stank, pjalt, vildt den alltjämt i jutländskan (enligt Jessen iTidskr.
f. Phil. II 120 noten), och som nämndt var Høysgaard j utlänning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
