Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
stone ytterst svårt att på en sådan konsonant (och på
konsonanten skulle stöttonen här falla) frambringa stötton (jmf. Svensk
akcent I, 72 noten och Verner anf. ställe. Høysgaards språk
öfverensstämmer i dessa fall med det nuvarande riksspråket
(jmf. t. ex. hans § 317), och han har således utan stötton t. ex.
kröp, sex, slöt, kast, kløft äfven som stork, stærk, mark, kort, sort,
størst, torsk, verst, først, vers, skærf etc. Ingen torde betvifla,
att orsaken, hvarför stöttonen uteblef på dessa och dylika ord i
hans språk, är den samma, som vållar dels frånvaro i det
nuvarande riksspråket i likartade ord, d. v. s. att äfven i
Høysgaards språk r, föregånget af kort vokal och efterföljdt af
tonlös konsonant, själft saknade stämton. Men medgifver man detta,
så ligger den slutsatsen ytterst nära, att orsaken till hans uttal
af folk, skrømt, høns, længst, højst etc. utan stötton varit den
samma, eller med andra ord, att i hans språk, ej blott såsom nu
r, utan äfven öfriga, vanligen betonade, frikativor (/, m, n, ng, j),
föregångna af kort vokal och efterföljda af tonlös konsonant,
voro tonlösa. I så fall har en bakåtgående partiell assimilation
försiggått: dessa ljud hafva erhållit tonlösheten från den
omedelbart efterföljande tonlösa konsonanten. Detta antagande
bestyrkes kraftigt däraf, att i nuvarande danska riksspråket l, n, j invid
tonlös konsonant själfva förlora stämtonen genom framåt verkande
partiell assimilation. I sin uppsats Ön danish pronunciation (i
Transactions of the phil. Society 1873-4) s. 106 säger nämligen
Sweet: "if a voiced consonant follows the aspirated stop, the
aspiration passes into the following consonant, which löses its
vocality: klokke, knæ, tjene, præst"-, i exemplen utmärkas /, n, j, r
såsom tonlösa (jmf. äfven samme förf. A handbook of phonetics
s. 162 f.). Jessen (Tidskr. f. Phil. II 61 f.) och Hoffory (KZ. XXIII,
536 542) hafva iakttagit tonlöst r och / efter tonlösa
begynnande konsonanter öfver hufvud, t. ex. så väl i frykt, flette, slet
som i kraft, pragt, plet, Mat. Svenska bygdemål äro äfven mycket
upplysande för frågan. I vissa dylika brukas nämligen tonlöst
l, m, n, ng i likartade lägen, som det här antagits vara fallet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
