- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
55

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

elsk med stötton. Men då i hufvudstadsspråket på H:s tid ord
sådana som mark, mærk troligen uttalades liksom nu, d. v. s.
att de samtliga saknade stötton, så valde H. vid sin
beteckning detta uttal, trogen sin hufvudregel att rätta sig efter den
vackraste dialekten, efter som denna i detta fall också saknade
den för honom obehagliga stöttonen (jmf. ofvan s. 47).

Men det är äfven möjligt, att H:s beteckning återgaf uttalet
i hans dialekt, och att denna således i detta afseende
öfverensstämde med det nuvarande riksspråket. I så fall synes det mig
vara sannolikt, att i här afhandlade ställning r å ena sidan och
l, m, n, ny, j å den andra förlorat sin stämton vid olika tid.
Detta kan först hafva försiggått med r. Vid denna tid utöfvade
analogi-inverkan och systemtvång icke ett sådant inflytande, att
i t. ex. imper. mærk r bibehöll stäm- och stötton, och danska
riksspråket (seländskan) och Høysgårds språk undergingo i detta
afseende en gemensam utveckling. Sedan r i alla dylika lägen i
Høysgaards språk förlorat sin stämton, inträffade under en senare
period, att i hans dialekt (men ej i riksspråket) folk, skrømt etc.
miste stämtonen, men vid denna tid vållade analogi-inflytande
och systemtvång, att ord sådana som elsk" etc, undandrogo sig
ljudlagens verkan.1

1 Uttalet af haardt, vort utan stämton kunde måhända äfven förklaras
däraf, att efter som deras vokal var kort, under det att den var lång
i haard, vor (jmf. ofvan s. 54), maskulinformerna ej kunde påverka de
neutrala formerna. Ännu i den äldre nyd. finnes växlingen haard (mask.)
hart (neutr., Såby: Blandinger s. 19).

Jag har här framställt förhållandet så, att i H:s språk l, m etc.
i folk, skrømt etc. voro tonlösa. Den möjligheten finnes dock tydligen,
att, fastän orden en gång förlorat stöttonen till följe af tonlösheten
hos l, m etc., dessa ljud på H:s tid återfått stämtonen, ehuru stöttonen
alltjämt saknades på grund af deras forna tonlöshet. Men detta är
naturligtvis utan all vigt för undersökningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free