- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
65

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

Hufvudregel: senare kompositionsleden får eller saknar
stötton, allt efter som ordet såsom enkelt skulle uttalas med eller
utan stötton, t. ex. mørkeblaa med stötton på ultima liksom blaa,
Østergade utan stötton paa penultima liksom gaae.

Stötton brukas dock oberoende af hufvudregeln:

1) fakultativt äfven i sådana former af sammansatta verb,
som skulle sakna stötton, om senare kompositionsleden vore ett
enkelt ord, t. ex. indhegne, overveje. Däremot erhålla former
sådana som tilstaae, udebliver etc. alltid stötton liksom de enkla
staae, bliver etc. Så uppställes regeln af Bruun. Enligt Broberg
och Grundtvig däremot erhålla alla former af komponerade verb
(också indhegne etc.) alltid stötton på senare kompositionsleden.

Bruun anför såsom undantag från sin regeln, att "dobbelt
sammensatte Verber, der paa Grund af den ny Sammensætning
tabe Tonen paa den oprindelige Sammensætnings første Led",
få alltid stötton på sista kompositionsleden, t. ex. gjen-indføre,
over-anstrænge med stötton på penultima.

2) i följande af sammansatta verb afledda1 ord: a) adjektiv
och substantiv på -ende, t. ex. eftergivende, vedkommende. Så
enligt Bruun. Broberg och Grundtvig omtala ej dessa ord.
b) substantiv på -ing, -ning, t. ex. overhøring, opdcemning. c)
substantiv på -else, t. ex. sammensværgelse, d) substantiv på -er,
t. ex. opfinder. Enligt Bruun (men ej enligt Broberg och
Grundtvig) kunna de på -er, ehuru mindre gärna, dock fakultativt äfven
sakna stöttonen. e) substantiv på -en, t. ex. afsyngen. Så
enligt Broberg och Grundtvig. Bruun nämner däremot icke, att
ord på -en göra undantag.

I motsats till här senast anförda ord uttalas däremot t. ex.
stendæmning, medfølelse, overlærer, kagebagen utan stötton,
emedan de ej äro afledda af komponerade verb.

Dessutom upplyser Broberg, att massor af ord, på hvilkas
senare kompositionsled man enligt reglerna icke väntar stötton,

1 Enligt Grundtvig "verbalsubstantiver med fastholdt
handlings-betydning" på -erj -en, -ing, -ning, -else.

Arkiv for nordisk Filologi III. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free