- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
71

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

ställena. Säkerligen har ordet kunnat fakultativt antingen få
eller sakna stötton. På de anförda ställena erhålla nærværende,
tilJcomende fortis på andra kompositionsleden. Äfven i svenska
komposita på -ande hade fortis omkring år 1800 mycket ofta
denna plats (Svensk akcent II, 208). - H. har stötton äfven i
forestaaende (217, 304), foregaaende (45, 106, 251 etc.),1
angaaende (295), henseende (20 etc), men detta öfverensstämmer med
det nuvarande uttalet af seende (Broberg s. 60) och H:s uttal af
staaende (337),2 och är därför icke anmärknings v är dt.

Det är alltså hufvudsakligen sådana ord som betale etc. samt
tidtale etc., hvilkas akcentuering är olika i H:s språk och i det
nuvarande rspr. Däraf att de hos honom sakna stötton på
senare kompositionsleden i alla sådana former, där enkla verb sakna
stötton, sluter Grundtvig anf. arb. s. 131, att stöttonen i dessa
former af dylika ord utvecklats i danskan efter H:s tid.

Jag kan icke ansluta mig till denna mening. Hvad udtale
etc. beträffar, som nu hafva fortis på förra kompositionsleden,
så torde de (åtminstone dialektiskt) ännu uttalas fakultativt
antingen med eller utan stötton, efter som Bruun uppgifver båda
akcentueringssätten. Af H:s text framgår icke, att förhållandet
var ett annat på hans tid. Vid fakultativt uttal med eller utan
stötton, har han nämligen, såsom vi ofvan s. 47 sett, valt att
beteckna orden utan stötton, "thi vi have flere end nok af Stødtonede
ord desforuden". Han kan därför mycket väl hafva förfarit på
samma sätt med dessa komposita, ehuru de redan på hans tid
fakultativt brukade båda akcentueringssätten.

Det är således blott verb med fortis på senare
kompositionsleden i det nuvarande språket (betale etc.), som komma med i
räkningen. Vid första ögonkastet kan det väl förefalla sannolikt,
att stöttonen i dem utvecklats efter H:s tid och således är helt

1 Blott om det i § 251 förekommande foregaaende med stötton
meddelas i Errata, att det bör sakna stötton.

2 H. har subst. forraader (64), gjensigere (292) och äfven lovgiver (343)
utan, men forræder (64) med stötton; efternynen (29) utan stötton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free