Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
ord med fortis på andra stafvelsen hos H.1 hafva nämligen på
samma stafvelse stötton, ehuru t. ex. ulige, betale etc. sakna
stötton på penultima. Orsaken är den, att inga enkla ord funnos,
genom hvilkas påverkan gemene etc. kunde förlora sin stötton,
och tydligt är, att blott sådana ord, som icke kunnat påverkas
af andra, äro vittnesgilla, när fråga är att afgöra det ursprungliga
uttalet. Äfven erfarenhed (73) med fortis och stötton på andra
stafvelsen, är i samma afseende upplysande: också det har
undgått analogi-inverkan och bibehållit stöttonen. Fuldkommen (10,
27 etc.), som får stötton på penultima och kan hafva fortis på
samma stafvelse, men äfven skrifves med akcenttecken på
antepenultima, är härmed delvis likställigt.
Såsom nämndt, uppgifves det (af Broberg), att många
kom-posita, som enligt de vanligen uppställda reglerna skulle sakna
stötton på senare kompositionsleden (bagtanke etc.), stundom
fakultativt erhålla detta uttal. Detta kan förklaras af en äldre
akcentuering bagtanke etc., hvilken bestyrkes af de ofvan
meddelade notiserna om fortis läge under 1600-talet. Det mindre
allmänna bruket af stöttonen i bagtanke etc, står då i god
öfverensstämmelse därmed, att flertalet här åsyftade komposita i
Westes språk fingo fortis uteslutande på första
kompositionsleden, under det att han gärna lät denna akcent hvila på andra
sammansättningsleden af komposita på -else, -iny, -ning, -ande,
-are, och förhållandet synes hufvudsakligen hafva varit det samma
med motsvarande ord hos Høysgaard. Bagtanke etc. få således
mindre gärna än t. ex. amindelse stötton på andra
kompositionsleden, emedan akcentueringen bagtanke etc. tidigare kom ur bruk
än amindelse etc.
Emellertid tror sig Broberg hafva gjort den iakttagelsen, att
bruket af stötton på senare kompositionsleden af vissa ord med
fortis på första sammansättningsleden (han synes särskildt afse
1 Denna H:s akcentuering af fornem står i strid med den nu i danska
rspr. brukliga, men öfverensstämmer med det sv. förnam. Om fortis
växlande läge i detta ord se för öfrigt Svensk akcent II, 289 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
