Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förklaring af några nordiska ord (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
till isl. skor, sv. sMr (jmf. isl. part. skorenri) som t. ex. isl.
h/Jcia ctillukke3 förhåller sig till lok (jmf. isl. part. lolcenri).
Nära beslägtadt med detta fd. sJcyriæ är det i många svenska
bygdemål brukliga sTcyra, som Eietz öfversätter med "afhugga,
hugga tvärt af; grof hugga, af hugga trän på tvären". Den
nyss nämnda betydelsen af skyriæ cgöra ett skar5 passar väl
till sammanhanget. Schlyter påpekar nämligen i sin ordbok
till belysning af det i hans text förekommande skeri af, att
den latinska öfversättningen har abscissione utrinsque tomini
consignata, och S. öfversätter "skare sitt märke på båda
ändarna, där träet är afhugget, d. v. s. både på det fällde träet
och på stubben.u Jmf. ordboken om hans motivering. Med
läsningen skyri (eller sJcyriae) af bafum ændum har man således
att öfversatta: "göre ett skår (till märke) ur båda ändarna"
«eller, i fall man möjligen har att läsa at för af: - - ci båda
ändarna1."
tidelag.
Fsv. fyfelagh (fyfulagh, fyfalagh) Jcoitusc är beslägtadt
med det isl. adj. fýfr cblid5 och verbet fyfa cstemme til
Venlighed1, och detta senare återfinnes i det fsv. thydhas
chålla sig till, hafva umgänge med1 (Rydqvist VI), i hvilken
betydelse ordet ännu lefver kvar i flera svenska bygdemål
under formen ty(a) sig (till någon). J-ljudet i nysv. tidelag
behöfver förklaras, då så väl detta dialektiska ty(a) sig som
det fsv. fyfelagh och dess isl. slägtingar hafva y. Åtminstone
vid början af 1500-talet möter tidholagh med i (så t. ex. i
Kristoffers landslag H. 14 hskr. S.). Emellertid förekommer
(att dömma af alla de ställen, där ordet möter i de fsv.
lagarna med de af Schlyter upptagna varianterna) ordet
aldrig skrifvet med i, förr än dess f- eller ihr utbytts mot
t-. Detta förhållande vägleder vid förklaringen af utbytet
af y mot i. Sedan f- öfvergått till t-r och man fått uttalet
tydelag (så t. ex. i textkodex af Kristoffers landslag, anförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
