Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
bergs mening de metriska frågorna på ett vilseledande sätt,
då de tala om långa och korta stafvelser, om spondéer och
trochéer o. s. v. Man måste - menar han - frigöra sig från
en sådan uppfattning af qvantitetens betydelse i den gamla
diktkonsten. Qvantiteten saknade visserligen icke der all
betydelse för versbyggnaden, men accenten var
hufvudprin-cipen; "det regelmæssig tilbagevendende Maal af de samme
Lydindtryk, hvilket vi kalde Rhythmus, har været
frembragt ved Betoningerne, disses Antal og indbyrdes Forhold441.
Skilnaden mellan málaháttr och närslägtade versarter säges
ock väsentligen bero på betoningarnas olika antal. Ur den
fyrstafviga och tvåtaktiga versraden har sålunda
málahátt-versen utvecklat sig genom utvidgning antingen af
upptakten eller af mellanrummet mellan ictusstafvelserna eller ock
af slut stafvels erna i versraden2. Denna utvidgning
framkallar här och der förnimmelsen af tre taktslag; det
rhyth-miskt egendomliga för málaháttr är sålunda, att medan i eri
dikt verspar, halfstrofer, till och med helstrofer kunna
förekomma, hvarest verserna äro tvåtaktiga likasom i
^Starkaðarlag44, så äro dock "treleddede Vers saa freniherskender at
de give hele Versemaalet dets Præg og navnlig lede Øret
til, allevegne hvor det er muligt, at høre tre Betoninger,
altsaa tidt i Vers, der brugte i Starkaðarlag vilde opfattes
som toleddede443. De tre betoningarna kunna enligt
Rosenberg vara antingen lika fullvigtiga, eller ock - hvilket är
den vanligaste formen - finnes utom två hufvudbetoningar
en tredje svagare betoning. Denna sistnämnda anmärkning
är framkallad af en tvifvels utan riktig iakttagelse och har
äfven bekräftats af senaste tiders forskning. Men Rosenberg
har ej dragit ut det följdriktiga resultatet af sin undersök-
1 Ani. arb. sid. 7.
* Jfr anf. arb. sid. 46.
3 Anf. st. sid. 47. Väsentligen samma uppfattning vidhåller Rosenberg
i sitt senare arbete ’Nordboernes Aandsliv’ I 393 (Köpenhamn 1878).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
