Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
modificationerna qvarstodo dock, såsom nyss antyddes, både
i Eddans och skaldernes verser flere fall, hvarvid i
synnerhet trestafviga ord enligt versschemat ej kunde behålla sin
naturliga accent, och en ytterligare granskning och
complettering af fyrstafvelseversens Schemata var sålunda önsklig
och nödvändig.
Det är, såsom bekant, genom en noggrann undersökning
af de rhythmiska förhållandena i Beowulf och öfriga
anglosaxiska dikter, som Sievers slutligen blifvit ledd till en sådan
formulering af lagarne för den fyrstafviga versen, att både
metrikens och den naturliga ordbetoningens fordringar blifva
tillfredsstälda. Grenom denna undersökning visade det sig,
att den norröna fyrstafvelseversen och den episka halfversen
i den anglosaxiska poesien voro principielt identiska och
endast företedde oväsentliga skiljaktigheter, till hvilka äfven
den hörde, att den i anglosaxiskan vanliga blandningen af
fyr- och femstafviga verser på det nordiska området slutligen
ledt till bildandet af två särskilda versmått, ett fyrstafvigt
och ett femstafvigt, hvilket senare benämnes málaháttr *.
Den vigtigaste modification i fornyrðeslagets schema, som
jemförelsen med den anglosaxiska metriken framkallade, var
emellertid den, att den tvåtaktiga versradens fyra stafvelser
ej nödvändigt behöfde vara fördelade med två i hvar takt,
utan att den ena takten eller versfoten kunde fyllas af eri
enda ictusbärande stafvelse, i hvilket fall den andra takten
komme att inrymma tre stafvelser, hvaraf den första
arbete. Att referera och granska hans i en excurs framstälda åsigter
ön the Old Northern and Teutonic metre’ vore på vetenskapens
nuvarande ståndpunkt en gagnlös möda. Såsom ett prof på denne
forskares ’historiska och chronologiska method’ må anföras, att han
finner verslinien i Atlesångerne, Hamðismál och Haraldskvæði, d. v. s*
málaháttversen, vara "the parent of every other native Teufconic
metreu (jfr årh. I 435).
1 Jfr Sievers’ program ’Proben einer metrischen Herstellung der
Eddalieder (Tübingen 1885), sid. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
