- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
204

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

ictus och. endera af de i sänkningen stående stafvelser vore
försedd med biton J. Takterna kunde följaktligen vara antingen
af samma eller af olika tidslängd samt inrymma en eller två
eller tre stafvelser (oafsedt upplösningar); tids- och
stafvelse-måttet i de särskilda versradernas taktcomplexer blir
samman-Täknadt naturligtvis alltid lika2. Sievers uppställer sålunda
följande syzygier af den fyrstafviga versen, hvilka fullständigt
motsvara metrikens och ordaccentens olika kraft3.

a. / x j ^ x j

b- x -’- i x -’- l | , ± x

C. X j_ \ ^ X !

Dessa variationer angifva alla i verkligheten
förekommande fall, enär af de äfvenledes tänkbara formerna j_ x j
x jr och x x , l j_ den förra factiskt sammanfaller med
e-typen och den senare icke användes.

Med denna förändrade uppfattning af den fyrstafviga
versens natur måste äfven det antagna schemat för málaháttr
blifva ett annat, för så vidt som den senare versarten
antages hafva utvecklat sig ur den förra4. Föreställningen, att
den för málaháttr erforderliga femte stafvelsen alltid vore i
i det metriska schemat inskjuten mellan den fyrstafviga

1 Något liknande har redan Rosenberg uttalat i anf. afh. sidd. 15, 17

m. fl. st.
* Den fyrstafviga versen kan således förete både likformig och blandad

rhythm. Jfr. progr. sidd. 2 tf. och Beitr. X 211 tf.

3 Anf. progr. sid. 8 tf. - Med X betecknas syllaba anceps. - Det
kan vara af intresse att härmed j emföra Rosenbergs taktindelningar
sidd. 11-12 af anf. aihandl. Man finner, att de nära sammanfalla
med Si e vers’s Schemata.

4 Uti Beitr. X 526 tf. är visadt, att ofvan anförda vexelformer äfven
äro tillämpliga på de två första takterna af drottkvættversen, som
sålunda kan anses vara bildad af en fyrstafvelsevers, till hvilken
en tredje takt af formen j_ X blifvit fogad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free