- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
219

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

meningen kan mycket väl fordra, att ett verb, en partikel,
en pronominalform ’skall framsägas med större eftertryck än
ett i satsen förekommande nonien. Den enahanda rhythmiska
byggnaden kräfver för öfrigt naturligtvis äfven här, att alla
hithörande verser rymmas i samma form, och af samma skäl,
som anfördes i fråga om de udda verserna, måste dylika
på tvåstafviga ord slutande jemna versrader äfvenledes

föras till E 2 ’.

* *

*



Málaháttr synes ej hafva varit någon särdeles ofta
använd versform; åt minstone kan den åt oss bevarade
forn-literaturen uppvisa endast ett fåtal af dit hörande dikter.
En enda af den äldre Eddans sånger, nämligen Atlamál, är
helt och hållet affattad på detta metrum 2. Sporadiskt
förekomma femstafviga verser inströdda i iornyrðeslagsdikterna,
utan att dessa dikter derför kunna sägas hafva infört någon
egentlig vexling i sin metriska byggnad. Ett annat
förhållande eger rum med Atlakviða och Hamðismál, i hvilka
sånger längre stycken versrad efter versrad förete en
omisskännelig málaháttpregel, under det att andra delar af dikterna
hafva det för Eddan vanliga episka versmåttet. Denna
vexling har Bugge, som mig synes, riktigt förklarat derigenom,
att dessa sånger genom den muntliga traditionen upprepade
gånger blifvit förändrade, och att således de särskilda stroferna
ej härstamma alla från samma tid och samma skald, ja att

1 Vi räkna således till E 2 följande verser i Atlamál, som uti Proben
einer metrischen Herstellung blifvit förda till D l, näml. str. 68, 92,
11*, 14*, 172, 202, 232, 296, 332, 34*, 35’, 44«, 458, 468, 486, 492, 49«, 50fi,
55*, 59<, 616, 622, 62^, 636, 638, 662, 67*, 71", 723, 73«, 81», 828, 834, 846,
848, 866, 87«, 878, 936, 946, 992, 1012, 1018.

2 Ett par fyrstafvingar, som förekomma i str. 867, 8, och några andra
enstaka versrader, som i sitt närvarande skick icke foga sig i något
málaháttschema, utgöra intet verkligt undantag. Afvikelsen i sådana
verser härrör från en förderfvad text, och de böra genom emendation

’ återställas till en metriskt riktig form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free