Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om några germanska pronomen (Evald Lidén) - - I. Isl. þetta, fht. dit, diz, fs. thit, ags. þis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
yngre tt (l. c. § 167, anm. 10) och med vanlig enkelskrifning
i slutljud d, t (1. c. § 93). Under samma förutsättning, men
också blott under denna, sammanfalla med dessa högtyska
former äfven fs. thitt, thit och firis. thit ’hoc’ (Kluge, P. B.
Beitr. IX, sid. 159 ff.). Gremensam utgångspunkt är alltså *fiff.
Denna grundform bör i ägs. motsvaras af *fiff (Kluge, ib.;
Sievers, Ägs. Gramm.2 § 199, 2). Om man tänker sig denna
form försedd med det vanliga demonstrativsuffixet -s f e} och
derigenom införd bland de likbetydande formerna af
paradigmet fé-s, féo-s etc., erhålles *fiff-s, *fif~s9 hvaraf med
regelbunden assimilation af f s > «9,9 (Sievers, 1. c. § 201, 7)
och enkelskrifning i slutljud fl. c. § 231, 1) den faktiska
ägs. formen fis ’hoc’. Så fattad, ansluter sig således denna
till öfriga vestgerm. former, hvilket icke torde vara möjligt
under antagande af ursprungligt tt (eller tf), eftersom ägs. ts
icke assimileras till s s (1. c. § 205).
På alldeles samma suffixutbildning bero enligt min mening
fht. (’oberdeutsch’) thizi, dezzi, deze och (’gemeinahd.’) thiz,
diø, mht. dite e, dis (Braune, 1. c. § 288, anm. 3, b), som jag
således uppfattar såsom thit o. s. v. + s(é) med anslutning till
paradigmet dese, desiu etc.1; åezzi, deøe har derjemte lånt
vokalen e ur detta paradigm.
Slutligen löses på detta vis svårigheten med de nordiska
formernas (isl. fetta o. s. v.) tt, som likaledes kan utgå från
äldre ff (Kluge ib.; Noreen, Altisl. gramm. § 184, anm. 3).
Om deras vokalisation och suffix -a se nedan sid. 108 f.
På grund häraf kan med ganska stor visshet uppställas
ett egendomligt ur g er m. neutrum *fiff eller snarare * f if f i
med betydelsen ’hoc’. Såväl dess ff som dess specifika
betydelse torde kunna tydas ur en ieu. fördubblings form
1 Då ifrågavarande suffix för öfrigt i í ht. konstant har formen -se
(icke -s), bör kanske den enstafviga formen diz anses uppkommen
genom kompromiss mellan dit och dizze.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
