Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Om några germanska pronomen (Evald Lidén)
- - I. Isl. þetta, fht. dit, diz, fs. thit, ags. þis.
- - II. Om det gotiska suffixet -(û)h och de dermed bildade pronomenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*ted-tedl (jfr. skr. tadtad, yasyas, yadyad, marna; lat. emem, tete,
sese, quidquid; o. s. v.). Om detta på grund af den ständiga
associationen med simplex *ted upprätthållits i oförändradt
skick, tills den Kögelska regeln (om sammanstötande ieu.
dentalers behandling) upphört att gälla, bör det sedermera
hafva utvecklat sig på följande sätt: *tedted > urg. *tette(d)2
> *$effie > *JiifJ>i*.
II.
Om det gotiska suffixet -(û)h och de dermed bildade
pronomenen.
Det gotiska enklitikon -uh no -A plägar utan vidare
likställas med lat. -que, gr. ro, skr. ca (jfr. Leo Meyer, Got.
Spr. sid. 580; Fick, Wtb.3 I, s. 33; Kluge, Etym. Wtb. s. 241;
Bugge, Bezzenb. Beitr. X, s. 88). Vokalen -u- betraktas
såsom en Sekundär utveckling7 (jfr. t. ex. Braune, Got.
gramm.2 § 24, anm. 2). Denna sammanställning är godtyck-
1 Då inom samma kasus afljudsvexlingen e oo o visar sig i ett stort
antal former af pron.-stammen to oo fe, är det ej betänkligt att
antaga ett *ted jemte *tod (gr. TO etc.), helst åtminstone fsv.-fao. pæt
(jfr. sid. 109) hänvisar derpå.
3 Först när -d på germansk botten bortfallit, upphörde associationen
med det enkla *ted, och först då kunde de i ledtogen
sammanstötande dentalerna ostördt foga sig efter då gällande ljudlagar.
3 Som bekant har Paul, P. B. Beitr. VI, sid. 554 fi’, sökt förklara
orsaken till uteblifvandet af ljudskridning i mfrank. dat, wat, it, dit,
allet genom en inskränkande formulering ai den mfrank.
Ijudskrid-ningslagen, så att t här skulle qvarstå på grund af ställningen
i stafvelseslut utan följande vokal. Men först och främst är det
icke osannolikt, att dessa ord vid Ijudskridningstiden verkligen
slutade på vokal (jfr. got. f äta, ita, isl. hvat). Ljudlagens ringa
utsträckning gifver också anledning till tvifvel (se N or renberg, ib.
IX, sid. 380). Om nu en af dessa pron.-former, dit, låter
ljudlagsenligt förklara sig på annat sätt, är det kanske snarare att antaga,
att de öfriga genom en speciellt mfrank. analogi anslutit sig
tul det funktionellt likstälda dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anf/1888/0103.html
