Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om några germanska pronomen (Evald Lidén) - - III. Ett nord. demonstrativ-pronomen med suffixet -(û)h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
’hoc’, hvaraf är bildadt urnord. fifföh (jfr. den fullkomligt
analoga utbildningen med -se i ägs. fis och fht. diz, hvarom
ofvan). Direkt förklaras derur fgutn. f Ma; deremot hafva fsv.
fætta isl. fetta och fsv. fatta fått sin afvikande vokal genom
anslutning till fsv.-fno. fæt (= fit Liljegren 564),1 resp.
fsv.-isl. fåt (jfr. fht. dezzi deze med e ur dese desiu etc.).
Former med enkelt t, direkt motsvarande got. fatuh, äro
icke anträffade i nordiskan.
Då jag anser de tre hittills behandlade kasus, hvilka icke
kunna misstänkas att vara bildade medelst suffixet -si, gifva
ett säkert stöd åt den af mig antagna bildningsprincipen,
skall jag söka göra denna gällande beträffande äfven
åtskilliga andra former.
4) Gren. sing. mask. och neutr. isl. f essä, fsv. fæssa är
den enda kända formen af detta kasus både i isl. och fsv.
såväl i det älsta som yngsta språket och bör redan af detta
skäl anses såsom ursprunglig. Grundform: urn. *fessöh; ss
såsom i f ess (jfr. hvess)] vokalen e tilhör detta kasus i alla
germ. språk utom ägs. föæs). - Då nu gen. f essä är gammal
och allmännord., men nom. sing. mask. isl. f esse, fgutn. fissi
en ung och mindre spridd efterträdare till äldre nom.-former,
är det sannolikt den förra formen som framkallat den senare
i analogi med adjektivböjningen ’goðe oo góða’, möjligen
under medverkan af nom. sási - icke tvärtom såsom Bugge
antar (jfr. ofvan sid. 102). Jfr. att fsv. efter samma mönster,
men med ack. fænna, fanna såsom materiell basis bildat sin
nom. fcenni, f ánni.
5), 6) Nom. sing. mask. och fem. isl. sjá2 härledes af
Bugge, Tidsskr. f. Phil. IX, s. 121 f. från *se-sa, "så at det
indeholder de samme elementer som sá*si, kun i omvendt
1 Jfr. sid. 108 not 1.
2 Vigfusson, Dictionary sid. 735, spalt l, Fritzner, Ordbog * och.
Bugge, Tidskr. f. Philol. IX, s. 121, ha visat, att sjá betyder
’denne’ (ej cden’).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
