- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjerde Bind. 1888 /
111

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om några germanska pronomen (Evald Lidén) - - III. Ett nord. demonstrativ-pronomen med suffixet -(û)h.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

489), att sjá vore att likställa med skr. syá(s), anses af Bugge,
1. c. med rätta "mindre rimeligt: sjá er hidtil kun fundet i
Oldnorsk, og det synes derfor betænkeligt at tillægge formen
saa höi alder." Med större skäl bör det sammanhållas med
demonstr.-formerna på -a < *-øA, dit dess betydelse hänvisar
det. - Jemte urgerm. nom. *sa ’den’, hvaraf got. sa, isL
så, fsv. sa, sar, måste ha funnits en annan afljudsform nom.
*se, hvaraf ägs. se, fs. se och med ]j- infördt ur cas. obl. fs.
the, fht. de, north. Si (jfr. Sievers, P. B. Beitr. II, s. 118 f.).
Den senare formens existens i nord. bevisas af fsv. sæ-r i
äldre Vestg.-l. och siR:si d. v. s. se-R-si Liljegren 868, med
analogice tillkommet nom.-r (ss. fsv. sa och sa-r). En urnord.
nom. *se ’den’ är ’således otvifvelaktig. När den säkerligen
en gång befintliga nominativen um. *sa-/& (== got. sah) genom
det sannolikt sent urnord. bortfallet af -h sammanfallit med
nom. så ’den’, ersattes den af ett på nyssnämda *se bildadt
*se-a,* hvaraf med regelbunden kontraktion isl. sjá; suffixet -a
(< *-øA) infördes ur cas. obl. f ess-a, fem-a, f enn-a o. s. v.
Denna sannolikt jemförelsevis sena bildningstid kan ju
förklara formens ringa spridning. - Då -a i sjá genom
kontraktionen blef betonadt, kan det i isl. ha haft sin
ursprungliga nasalitet qvar, om nemligen denna icke redan fore
kon-traktionstiden försvunnit hos obetonad vokal.
Runinskrifterna lemna ingen upplysning härom, emedan blott ett, icke
bevisande citat (på Kvamme-stenen i Norge: Tidskr. f,
Philol. IX, s. 121) är funnet.

Isl. sjá är äfven fem. Eftersom skilnaden mellan mask.

det är det samma som i isl. br ja: brå, fsv. dia: fht. tåen, fsv. via:
iht. wåen, got. saian: isl. sa, fgutn. ri "stång": isl. rå, no. dial. rjaa:
raa "kornsnes", fht. scnan: isl. skræ-Jcr, isl. Smár: got. swe-sai "de
sina" m. m., hvarom utförligare vid annat tillfälle."
1 Om den andra möjliga ersättningsformen *sa-a verkligen bildats,
sammanföll äfven den eiter skedd kontraktion med så ’den*.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free