- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjerde Bind. 1888 /
156

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I-omljudet och den samnordiska förlusten af ändelsevokaler. (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

under den aldre í-omljudsperioden liksom i andra ord med
lång rotstafvelse (gastiR > gestR etc.), och man fick Jcvæn. I
Jcväni-fang afnöttes i däremot först ungefär1 samtidigt med
i-ljudet i de enkla orden med kort rotstafvelse, d. v. s. efter
den äldre i-omljudsperiodens slut och fore den yngre
i-om-ju dsperiodens början, och därför fick man kvánfang liksom
tålda, Danr etc.

3) Men liksom man efter den äldre, samnordiska
tø-om-Ijudsperioden (under hvilken ^-omljudets inträdande betingades
däraf, att det följande u- (v-) ljudet förlorades) fick en yngre
tø-omljudsperiod (under hvilken w-omljud inträdde, ehuru
ändeisens u (v) kvarstod), så följde på den äldre
/-omljuds-perioden (under hvilken i-omljudets inträdande betingades
däraf, att det följande i-ljudet förlorades) en yngre
i-om-ljudsperiod, under hvilken omljudet inträdde, ehuru ändeisens
i (j) alltjämt kvarstod. Under denna inträdde alltså omljudet,
oberoende af huruvida rotstafvelsen var kort eller lång. Nu
öfvergick lükilP till lyjcill lika väl som angill till engill; skuti
(impf, konj.) till skyti liksom föri (impf, konj.) till féri; slagir
(nom. pl. af i-stam) till fgutn. slegir liksom gastir (nom. pl.)
till isl. gestir; subst. brunja till brynia, verbet välja till velia
etc. etc. Jmf. härmed öfvergången isl. öllum >. gllum etc.

1 Måhända förlorades det något tidigare i kväni-fang etc. än i Dänin
etc. Sölvesborgs stenen visar nämligen med sitt asmut (Ásmund) af
ansu- men stinu, att u längre bibehölls i en kort w-stam, använd som
enkelt ord, än i en lång w-stam, när denna ingick som första led i en
sammansättning. Förhållandet har kanske varit ett liknande med
^-stammarna, men tiden, som låg mellan de två ^-omljudsperioderna,
kan i så fall mycket väl hafva varit tillräckligt lång, för att i under
densamma har kunnat afnötas både i Tcväni-fang etc. och i Dänin
etc.

2 Jag upptager orden under de isl. formerna (med undantag af de
oomljudda vokalerna), eftersom det för vår fråga är likgiltigt,
huruvida redan vid ^-omljudets genomförande -R öfvergått till -r eller
icke, huruvida -lR assimilerats till -II eller icke o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free