Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I-omljudet och den samnordiska förlusten af ändelsevokaler. (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
till brinn vid förlusten af ä-ljudet, så öfverflyttas vid förlusten
af -i i t. ex. kväni det i-ljudet tillkommande palatala elementet
till föregående stafvelse, och detta utgör förutsättningen för
omljudet i kvæn.l
Ett annat spörsmål är, på hvad sätt palataliseringen
öfverföres från det bortfallande ljudet till rotstafvelsens vokal.
Eftersom i t. ex. gastiR palataliseringen af a tydligen beror
just på bortfallandet af i, så är det icke otänkbart, att här
en art metates föreligger, så att af gastiR blef först galstR (med
ett reduceradt efterslag af i efter a) och senare gestr. Orsaken,
hvarför icke diftongen a* fick samma utveckling till ei som
diftongen ai, är då tydligen just den, att»de båda diftongerna
a* och ai icke voro likartade (i ai var i-ljudet icke reduceradt).
Men enär en metates icke kan förutsättas vid förklaringen
af det yngre omljudet, som alstrades af Närstående i, och
eftersom det äldre och det yngre omljudet bör, så vidt
möjligt är, uppfattas på liknande sätt, så är jag böjd att uppgifva
den nyss antydda förklaringen och i stället, i öfverensstäm-
1 I fall jag har rätt i mitt (Svensk akcent II 432 ff. [jmf. ock Studier
II 356 noten] framställda) antagande beträffande uppkomsten af de
sammansatta musikaliska och af de tvåspetsiga exspiratoriska
akcen-terna i de moderna nordiska språken, så får man en ännu bättre
parallel till utvecklingen Jcväni >. kvén, dömido >. dømda etc. Jag
förklarar nämligen anf. st. den exspiratoriskt tvåspetsiga akcenten
och den musikaliskt sammansatta akcenten på penultima af nynord.
dömde etc. däraf, att den exspiratoriska och den musikaliska akcent,
som en gång tillkom det numera efter rotstafvelsen bortfallna $, har
i och med förlusten af denna vokal kastats tillbaka på rotstafvelsen;
jmf. den nyssnämnda utvecklingen i det moderna brinna >» brinn.
Samtidigt med Öfverflyttandet till rotstafvelsen af den ^-ljudet
tillkommande (exspiratoriska och musikaliska) akcenten har äfven det
i-ljudet tillkommande palatala elementet öfverförts till rotstafvelsen.
Men frågan om akcentens tillbakakastande i dom(i)do etc. är
ingalunda af afgörande betydelse för tydningen af omljudet i dømda,
kvæn etc., så att äfven om man icke vill godkänna den förra, den
senare därmed naturligtvis ingalunda faller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
