- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjerde Bind. 1888 /
163

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till nordisk språkhistoria (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bidrag till nordisk språkhistoria.

L Det s. k. /-omljudet af y i de nordiska språken.

Läffler har i Tidskrift for Filologi N. R. II 294 noten
framhållit, att i isl. ett genom ^-omljud af u uppkommet y i
vissa ord ytterligare öfvergår till i genom inflytande från det
alltjämt kvarstående i (j), t. ex. firir af fyrir, fiMia af fyMia
etc. Sedan har Noreen i Arkiv I 168 sammanfört åtskilliga
så väl fsv. som isl. exempel på denna ljudutveckling (fsv.
misfirmir af misfyrma, stild af styld pl. stildir etc.; isl. Irinia af
brynta, lif af ja-stammen ly f etc.), hvilken emellertid af honom
uttryckligen framhålles såsom blott sporadiskt inträdande.

Enligt min åsigt tarfvar denna fråga en revision. Man
har nämligen att skilja mellan 1) en (fullständigt eller relativt)
konstant öfvergång från y till i enligt en bestämd regel i så
väl fornsvenska riksspråket som i den normala isländskan,
i fornnorskan (åtminstone i Olof helges saga, utg. år 1849) och i
forngutniskan - och 2) en dialektiskt eller blott
tillfälligtvis (individuellt) inträdande öfvergång från y till i i fsv.
och isl., hvilken sporadiskt framträder i vissa handskrifter.

I forngutniskan, i fsv. riksspråket och i den normala
isländskan öfvergår nämligen ett af i (j) efterföljdt y till. i blott
i relativt oakcentuerad stafvelse. Denna assimilation
mellan y och ett följande i (j) öfverensstämmer därmed, att
många språk visa en bestämd tendens till att hällre i
oakcentuerad än i akcentuerad ställning (fullständigt eller delvis)
lik-dana olikartade språkljud. Jmf. t. ex. Svensk akcent II 450 f.,
där orsaken angifves till den olika behandlingen af
ljudförbindelserna ZS, rið i den älsta isländskan i ord sådana som
imper-fekterna talpi, unfi etc. (d. v. s. taffii, unði etc.) men deildi,
røyndi etc. (af deifåi, røyriði etc.). Man afdelade, såsom assonan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free