Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken (Th. Wisén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
i dessa delar förete någon olikhet, bör icke förvåna. Jag
bör ock nämna, att Rydqvist, hvilken, såsom bekant, under
flere decennier begagnade Homiliebokens codex, äfven ansåg
handskriften sannolikt härstamma från en enda person, och
att likaledes Jón Sigurdsson delade denna mening.
I sjelfva verket är frågan, om Homilieboken härrör från
en eller flere skrifvare, af mycket ringa betydelse. Antingen
man antager tillvaron af en eller flere dylika, står det
förhållandet qvar, att boken innehåller afskrifter af original från
olika tider och trakter, och att originalens olika skrifsätt och
språkbruk äro mycket noggrannt copierade. Det är en
sjelf-klar följd häraf, att Homiliebokens språk hvarken i ena eller
andra afseendet kan förete en sådan homogenitet, som finnes
hos arbeten, hvilka härröra från en enda författare. Det är
derför alldeles oriktigt att, såsom hr. L. ofta gör,1 åberopa
skrif- eller constructionssättet i Homil. såsom afgörande bevis
i fråga om en mera sällsynt form eller construction, utan man
måste i dylika fall äfven och framför allt taga i betraktande
språkets art i allmänhet uti med Homilieboken någorlunda
samtida handskrifter. Om något för Homil. egendomligt
språkbruk, beroende på författarens eller afskrifvarens individualitet,
kan man icke tala; naturligtvis allra minst, då man antager
flere afskrifvare.
Hr L. egnar i sin skrift en särskild undersökning åt
frågan om läggens sammansättning i Homilieboken. Såsom jag
nämnt i företalet till min upplaga, är denna sammansättning
mycket vexlande med hänsyn till bladens antal. Af tretton
lägg innehålla fem 8 blad hvartdera. Detta bladtal kan nu
sägas vara lagom stort för ett lägg och är derför rätt vanligt
i Isländska handskrifter, men man bör icke deraf låta, såsom
hr L. gjort, förleda sig till den tron, att alla lägg med högre
eller lägre bladtal äro oriktigt hopkomna, och hans försök
att på grund af läggens sammansättningar i Homilieboken
* Jfr Stud. sidd. 59, 64, 66, 67, 68, 69, 74, 83 m. fl. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
