Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken (Th. Wisén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
uppvisa olika afdelningar, som skulle vara skrifna af olika
personer, äro bygda på alldeles godtyckliga och obevisliga
antaganden.
Detta finner man på ett slående sätt bekräftadt, om man
granskar hr L:s undersökning af tredje lägget, bl. 18-25 i
Homilieboken.l Nämnda lägg har det af hr L. godkända
bladtalet och företer enligt hr L:s egen uppfattning hvarken
i skriftdrag eller innehåll något, som häntyder på vare sig
luckor eller inskott, samt hade sålunda bort temligen lätt
slippa ifrån hr L:s kritik. Men läggets åtta blad utgöra
olyckligtvis icke 4 sammanhängande bladpar, utan bestå af
två enstaka blad och tre bladpar. Denna alldeles oväsentliga
och yttre omständighet kräfver på intet sätt antagandet af
någon oregelbundenhet vid läggets tillkomst, men har ändock
vållat hr L. mycket bryderi, hvilken också af detta factum
lemnat en förklaring, hvari man får veta hvad skrifvaren
tänkte när han slutat bl. 18 a, hvad han började frukta när
han hunnit in på bl. 20 a, äfvensom att han på bl. 23 b kom
på den tanken att spara läggets sista blad, men att han
slutligen skar bort sista bladet. Allt detta är mycket angenämt
att lära känna. Hr L. uttrycker emellertid sjelf ett litet tvifvel
på förklaringens sannolikhet. Måhända kunde saken mindre
lärdt men mera enkelt förklaras derigenom, att Isländarne
hushållade med pergamentet och derför i sina handskriftslägg
använde icke blott hela bladpar, utan äfven sådana skinnbitar,
som voro stora nog att inhäftas såsom enstaka blad.
I fråga om femte lägget, bl. 36-44, grundar hr L. sitt
resonnement på förekomsten af vissa bokstafsformer (en sak,
som i fråga om en vid olika tillfällen gjord mechanisk copiering
ingenting betyder); på handstilarnes olikhet, hvilken enligt
hans egen mening är "ganska ringau och enligt andras ingen,
samt slutligen på något som plägar kallas petitio principii -
ett bevisningssätt som är mycket beqvämt men icke särdeles
1 Stud. s. 6-7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
