Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken (Th. Wisén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
gift. Att dylika punkter aldrig äro omflyttningstecken, är
redan antydt ovanför vid anm. till 57. - 836 Hr L:s påstående,
att hugábáster vid jemförelse med hug góða ztir (Maríu Saga I
6120) visar sig vara ett mindre riktigt skrifsätt för hugabaøter,
förtjenar omnämnas för det egendomliga i bevisningen. -
98 vill jag ändra v er om till vorim L vær em; hr L. vill läsa
erom och anser att verom är ett af det föregående ver
framkalladt skriffel för erom. Då emellertid verom står i parallelism
med det följande ættem, fordras nödvändigt äfven i förevarande
sats præt. conj., och skriffelet är säkerligen icke framkalladt
af ver, utan deraf att skrifvaren uti verbalformen förvexlat
ändelsen -em med -om, hvilket lätt kunde ske på grund af
den stora likheten mellan e och o. - Sid. 14 bör not. 9 utgå,.,
enär handskriftens läsart kan bibehållas. Denna anmärkning
är längesedan gjord af Thorkelsson, hvars recension
naturligtvis är obekant för hr L. Härigenom har hr L. utsatt sig för
det onödiga besväret att upprepa nästan alla Thorkelssons
anmärkningar. - 1815 har jag ändrat meriter till merkia, enär
subj. är friu Jilif. Hr L. vill behålla merker och antager, att
hela uttrycket £riu hlif a fiorom veoiom borgareNar bör anses
som subject. Detta skulle dock hafva lietat fåt es friu hli]t
voro a fiorom etc., hvadan hr L:s förklaring är omöjlig; jfr
ett dylikt uttryck 1822. - 1818 är gange ÍN Jilifen skriffel för
gange ÍN í hlifen. Denna enkla emendation anses likväl
onödig af hr L., som menar, att præpositionen kan undvaras och
att hlifen bör fattas såsom accusativ, betecknande vägen som
man färdas, såsom t. ex. foro afra ggtii 5929. En dylik
accusativ användes dock, som allbekant är, endast för att uttrycka
vägen, uppå hvilken man färdas, eller stället öfver hvars yta
rörelsen sker. Enligt hr L:s läsart skulle här sålunda talas
om en promenad ofvanpå borgleden (borgportåme), men
detta torde förefalla andra läsare mycket otroligt, och låter
ej heller förena sig med det tillagda adv. ÍN. - 194 anser hr
L. min ändring af mifialldra till mijßaldra oberättigad, enär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
