Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken (Th. Wisén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
9 ställen i Homil. (d. v. s. l gång på hvar 24de sida) ett
sådant litet ord som es (er) eller ero blifvit vid skriihingen
öfverhoppadt. Vi tillåta oss att utan vidare hänföra åsigten
till den samling af misslyckade theorier, som hr L. uppbygt
på skriifelens lösa grundval. - 4431 bör säkerligen läsas
til-Mnofr, enligt dylika afledningars vanliga beteckning. - 464
Att var utlagr skulle vara mera enligt med handskriftens
språkbruk än varf utlagr, är otroligt, äfven om man för en
gång ville antaga ett dylikt normerande språkbruk. - 49}3
Det är oriktigt att, ss. hr L. gör, antaga f = z och således
féflor = fézlor. Då ändring måste göras, sker hon lindrigast
genom tillsats af ett s, i synnerhet som skrifsättet føfsla
förekommer 19813 och 21735. - 5017 Skrifsätten ifrastu 5017 och
mÍNZfu 6824’37 äro ej fullt analoga, och det är lätt att inse,
hvarför utg. vid första stället tillagt en upplysande not. -
5232 Om vyk är af ýJcva eller af vikja, är svårt att bestämdt
afgöra; i hvad fall som helst är formen något anomal. Noten
5, sid. 52, angifver blott den vanligaste formen. - 532 Att
lyte skulle vara fem. i Homil., är föga sannolikt. - 545 Det
blir alldeles samma mening, om man läser gôjifýsesyn, såsom
det först blifvit skrifvet, eller góffússe (== gôffúsri) syn,
såsom det sedan blifvit ändradt. Jag har i not. 3, sid. 54,
hållit mig till det ursprungliga skrifsättet; och det är ej
nödigt att med Thorkelsson (och då äfven med hr L.)
föredraga ändringen gôf fasse. - 547 Hr L:s anmärkning om frcete
är öfverflödig, då not. l och 5, sid. 54, innehålla tillräcklig
upplysning om saken. - 576 Derför att i Vulgata, Matth. 2,
6, står "tu Bethlehem, terra Juda", i anslutning till grekiska
texten, är intet som hindrar, att det är mera
öfverensstämmande med Skandiskt språkbruk att skrifva befleém i iår]*
gyfinga* Alla mig bekanta Isländska bibelöfversättningar
hafva på nämnda ställe Betlehem i Judea. - 6419 Om gyrdde
jfr mitt företal sid. viij, och Hofforys anm. i Arkiv II 32.
– 673? Med anledning af hr L:s försök att utleta stället?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
