Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kort redogörelse för Bellmans Språkbruk (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Sv. Ordbok 1773 ha i. - part afleden, blefven, förleden
och sTcrefven, adj. alderstegen; ty e står i öppen
stafvelse; Jcettlar, nsv. i antingen genom invärkan af den
pålat, kons, om < fsv. kætil, eller från de former, där
i stod i sluten stafvelse, om < fsv. kitil; - medja o.
midja; sl&rett "skridt"; stegbögel efter steg.
ä: kelmr (rim: nekar) l gg "käkar". Som bekant har
Stockholmsdial., af hvilken Bellmans språk i någon
mån synes vara färgadt, i allmänhet öppet e (främre
- medelhögt - vidt - Grundadt), där riksspr. har e
eller æ, så att Stockholmarne ha samma uttal af
vokalerne i rksprrs mäta o. meta, väta och veta. Se
Lundell: Sv. Landsmålen I. s. 156.
E är utstött i ångst, Sahlstedt: "poetice för ångest", ss. t. ex.
Anders Nikanders ynst, och i uttrycket: "tänckt jag inte
det." - Den s. k. bindevokalen e framför adj. and. -%
användes nästan regelbundet t. ex. dråpelig, tjänstelig
(- tjänstaktig) o. s. v. - Utan motsvarighet i nsv. är e i
seralje, medalje, batalje, familje, butelje, trol. Jcurasje, fiirasje.
hvilket uttal tydligen framgår både afrim och meter,
samt i fruentimmer, en reminiscens af lågty. vroiiwentimmer;
samma form har jag funnit flera gånger från 1700-talet.
I motsvarar nsv.:
e: alltid i part. pr e t. neutr. af starka verb oc hofta i
neutr. af adj. på -en ss. egit (så ock hos t. ex. Kellgren),
ludit, ogalit o. s. v. - i enlighet med det ännu gängse
uttalet i Mälarprovinserne och i Stockholm. En
utförlig redogörelse för sup. och part. and. it:s och et:s öden
förekommer hos Kock: Fsv. Ljudl. II. 279. och
Rydqvist: Sv. Språkets Lagar. I. 455 ff.1 - illern o. ellane
1 Till de af Koch anförda fakta kunde kanske läggas:
beträffande iðöØ-talet, att i de delar af Gustaf Vasas bibel och
Olai Petri krönika, som jag tillfälligtvis kom att undersöka, -it fore-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
