Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kort redogörelse för Bellmans Språkbruk (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
302
Ett dylikt inskjutet r kan äfven blixt i plur. erhålla
–möjligen från v. gnistra o. blixtra. Jfr. vidare fornhögty.
ganeistra o. ganeista "gnista". En liknande företeelse är
också isl. gnastan o. gnastran, subst. "gnidning af en
Gjenstand mod en anden". - r förekommer vidare inskjutet i
pimpernella jämte pimpinella = "vin med gröna blad", d.
pimpernille. Att ett dylikt oorganiskt r med förkärlek
användes framför n framgår af ex., anförda af Noreen,
Frykdalsmålets ljudl. s. 69, Eydqvist IV. 446, Linder s,
190 (jfr. redan i VGL. I: broderkværn för -kvæn).
R saknas i skona (best. f. af pl. skor), hvilken form uppges
som den regelrätta af Abr. Sahlstedt, Sv. gr. s. 36,
förekommer t. ex. hos Messenius; samt i filou < fr. = nsv.
filur, - E har utstötts i bask l gg för barsk samt befodrad.
I "Utkast till föreläsningar öfver Swenska Språket" s. 32
uppställer Ihre den regeln, att "fordra bör skrifvas med r,
tha thet betyder främja. . . Men när thet betyder antingen
1. kräfwa (Obs!) eller 2. gifwa foder eller 3. sätta
underfoder bör thet wara utan r".
S liksom i nsv. för ds i gusinna = gud signe.
ss för ts (assim.) i låssar för låtsar, så ock t. ex. hos
Trie-wald, spassera, så ock hos Arvidi; y. fsv. spazera, lågty.
spasseren, men nht. spazieren, spetsen (rim: ledsen).
Uttalet kan naturligtvis möjligen ha varit spetsen:
letsen); Arvidi: spiszfundig, Tjällmann: spess, trossar
o. tráss för trotsar, trots ss. t. ex. i en visa från 1698
och 2 ggr hos Odel (Grustaf Adolfs o. Karl XILs Rop
etc. 1741). Denna i nsv. hvardagsspråk vanliga assim.
förekom ofta, redan under 1600-t. t. ex. hessa "hetsa",
häsk "hätsk", sposk "spotsk" o. s. v.
T för nsv. d i tädan l gg, ta 2 ggr.
- s i matk l gg. Om utvecklingen af Þ fore k i
rkspr. o. diall. se Noreen: Frykdalsmålets
Ljudlära s. 61, Eydqvist IV, 328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
