- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjerde Bind. 1888 /
304

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kort redogörelse för Bellmans Språkbruk (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

304

varit densamma som den nuvarande,1 en uppfattning, som
fullkomligt vederlägges af Kocks utredning Sv. Aksent II.
’ock Lyttkens-Wulff: Svenska Språkets Ljudlära II.
Aksentlära Kap. 4 (särskildt s. 47), till hvilka arbeten f. ö.
hänvisas.

1. Bellman använder aksentueringen l-42 i de flästa
med enstafvigt prefix sammansatta värb - äfven sådana, där
i motsats mot Weste3 prefixet (Parallele des langues
fran-cois et suedoise 1807) prefixet kan förekomma efter värbet
såsom särskildt ord, t. ex. omringar, upbruten, uptänder,
up-låter, tilgå, framsätter. Fortis på stamstafvelsen i dylika ord
tillhörde väl riksspråket under Arvidis tid, men mot honom
opponera sig redan Törner4 blott ett halft sekel efteråt,
Svedberg föredrar åks. tillåta för tillåta och Ihre gör i
"Utkast till förel." s. 21 vid sammansatta värb blott undantag
för be-, för-. Visserligen aksentuerar A. Nikander (1737)
upodla, omanna, men härom se Koch, Sv. Åks. II. s. 284.
Det skulle däremot vara möjligt, att Bellmans aksentuering:
undvika, arbeta (alltid; Weste: arbeta och arbeta), åstunda^
hugsvala (Weste så: d. husvale), anse (bekräftas af en lärobok

4 4

i sv. spr. tryckt år 1815), orena (så hos Weste), tillbe, (Weste:
tillbedjan, men tillbe) fullkomligt motsvarande uttalet på
hans tid.

4 4

Bellman aksentuerar vidare halsduken, portgången,
sjötullen, skoborsten, armbågen, hvitsippan, hoftången, benran-

1 "Under den gustavianska perioden skulle väl den siar f viga
aksentueringen betyda iransyskt ledighet och sjelfsvåld".

2 Jag använder här samma beteckning -som den hos Lyttkens-Wulff
Sv. Spr. Lj. IL s. 102 noten föreslagna.

3 Detta arbete har ej stått till mitt förfogande, hvadan j äg måst draga
slutsatser om Westes aks. i enskilda fall af de upplysningar, som
Kock lemnar anf. st.

4 Törners samat Alrots arbeten ha ej varit mig tillgängliga, hvadan
dessa citeras efter Kock.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free