Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - forts. Strövtåg i Sverges medeltidsliteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
alldeles otänkbart att de återje uttalet das, fredas. Detta
förutsätter naturligtvis, att ø i fsv. känn ha havt judvärdet s
(ss), vilket antas av Kock i Stud. öfver fsv. ljudlära s. 426
-447, men förnekas av Bråte i Äldre Vestmannalagens
ljudlära s. 67 (after en skarpsinnig bevisföring för judvärdet ts i
passivfårmer såsom döpiz ock jenitiver såsom witniø) med
följande ord: "Då det sålunda synes mig möjligt att i alla hittils
anförda fall ur den äldre fsv. förklara z som tecken för ts,
synes mig Kocks antagande, att 2 äfven haft ljud var det s s
tillsvidare oberättigadt". Det återstår dåck några fall, för
vilka judvärdet is icke bevisats ock svårligen lar kunna
bevisas, t. eks. de av Kock ur VGrL I anförda hærasø, gusz,
garsz, ulowandisz, conongsz m. fl., vadan frågan tråts Brates
bevisföring ännu torde få anses öppen, tills flera fsv.
handskrifter hunnit grundligare jenomgås. Alldeles omöjligt
förefaller det mig emellertid vara att tillmäta z betydelsen ts i
daz, fredaz, ock den som aj vill tro på s-jud i dessa ord, har
då ingen annan utväg än att antaga felskrivning för x. Härom
vill jag blått säga att det likväl onekligen vore en
egendomlig slump, att dylik felskrivning endast anträffats i dessa
farmer, vilka i nsv. förlorat sitt g fore ändeisens s.
Vare emellertid med veckodagarnas jenitiver huru som
hälst, så funnos likväl äfter all sannolikhet redan vid år 1500
ett så atort antal dylika advärbial på -as, att de kunde
ana-lagiskt omskapa det ursprungliga i sammars till i sämras.
Om medeltidens advärbial på -es, -is har jag ingen
bestämd mening.
vm.
Några adjektiviska b öjningsfårmer.
I min skrift Om svenska bär- ock fruktnamn på -ön har
jag s. 11 f. anfört några egendomliga nomin, ock ackus. farmer
på -ön, till vilka jag nu känn lägga ännu ett par: Leg. I,
84 : 32 cod. C solin skiin a natron træ; Gamla Ordspråk 829
Bætra ær wara mwlakringh æn snutofaghrun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
