Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - forts. Strövtåg i Sverges medeltidsliteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer finner man i Columbi kohlnde swart, ill’nde rö, is’nde laat,
stock’nde mörckt.
Den som äj vill aksäptera Kocks teori, att typen seande
redan i fsv. tid på grund av vokalmötet antog aks. 1, ock
antar att nsv. seende uppkåmmit av sende, är sjyldig att bjuda
någon annan antaglig förklaring för aks. 1 i Västmanländskan.
Vad mig själv beträffar är jag för litet inne i aksäntförhållanden
i allmännhet ock särsjilt Västmanländskans, att härom
våga framkåmma med något bestämt förslag, men anser mig
dåck böra nämna, hur jag tänkt mig saken. Kunde äj dessa
ords aksäntuering bero på en allmän tendäns hos
Västmanländskan att (i likhet med andra svenska dialäkter; se Kock,
Sv. Akc. I, 49 f., II, 446 f.) utsträcka aks. 1 på bekåstnad
av aks. 2? Äller skulle den äj kunna förklaras av att några
dylika partisip, kansje de vanligast förekåmmande ock därför
lätt nårmjivande för de övriga (i allmännhet äro presenspartisip
ytterst sällsynta i det dagliga talet), i satssammanhanget
förejingos av aksäntlösa ord ock därför utbytte åks. 2 mot aks. 1
(jfr Kock, a. a. I, 103 f., II, 129 f), t. eks. i sådana
vändningar som han kåm gående, roende, taendes, draendes, han blev
stående o. d.
Kocks ståndpunkt är äj alldeles densamma i Sv. Akc. II,
398 som i I, 128. Jag har här endast fäst mig vid den förklaring,
han senast jivit, dels emedan han själv synes föredraga
den framför den äldre, dels därför att hans sista förslag även
i mina ögon har ett bestämt företräde (hade utvecklingsgången,
som han antagit I, 128, varit <i>séànde > séandè > séendè</i>,
borde man också vänta <i>sánnàra > sánnàre > sánnarè > sánnerè</i>,
<i>dómàrar > dómàre > dómarè > dómerè;</i> jfr Sv. Akc. I, 122 f., 128).
Enköping i maj 1887.
AUGUST SCHAGERSTRÖM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
