Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om den Stockholmska Homilieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördelaktigt vitsord öfver detta glossar. Det borde dock hafva varit
äfven för hr L. begripligt, att det ”fördelaktiga” vitsordet (som
bestod i att acceptera hans opus såsom giltigt examensprof)
alldeles icke innebar ett godkännande af alla hans med ungdomlig
omogenhet gjorda textändringar och rättelser, utan endast
var ett erkännande af hans möda att samla och ordna ordförrådet
i Homil. Ett sådant glossar kan också, oaktadt sagda
ordförråd blifvit upptaget i nyare lexikaliska arbeten, dock ännu
möjligen vara till någon nytta; men om hr L. utgifver sitt
glossar, belamradt med alla hans felaktiga läsarter och s. k.
rättelser, kan hans ordbok naturligtvis endast med största
varsamhet af fackmannen begagnas.
Min erinran, att skriften i äldre codices var ett slags prentning
och mechanisk efterbildning af de föreliggande originalens
skrifsätt, har tydligen funnits allt för besvärande för hr L:s
argumentation i fråga om Homil:s härrörande från en eller flere
skrifvare. Han anser min mening vara obevisad och orimlig
genom ”den omständigheten, att då en skrifvare råkat upprepa
ett eller flere ord, dessa ord sällan äro skrifna på samma sätt på
båda ställena, så vida mer än ett skrifsätt kan komma i fråga”.
Men detta hr L:s inkast kullslår alldeles icke min mening, enär
ganska säkert en liknande vacklan i skrifsätt, som den hr L.
åsyftar, redan förefunnits i den allra första med latinskt alfabet
affattade isländska handskriften. En sådan fasthet i stafsätt och
beteckningar, som vi nu äro vana vid i vår tids tryckalster, kan
man icke förutsätta i medeltida manuscript.
Uti mina Textkr. Anm. har jag uppgifvit såsom hr L:s
nuvarande mening, att Homil. härstammar från minst två,
högst tio skrifvare. Han beriktigar nu detta derhän, att han
anser boken vara skrifven af minst tre, högst tio olika skrifvare.
Detta är ett ypperligt resultat af månadslånga forskningar i
Homiliebokens handskrift! Visserligen har jag sett forskare i
fråga om handskrifter med olika handstilar kunna hysa tvekan
om de böra höja eller sänka det antagna antalet handstilar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
