Arkiv för nordisk filologi / Några ord om den Stockholmska Homilieboken. Ett genmäle af Theodor Wisén / 6 (1883-1890) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Några ord om den Stockholmska Homilieboken (Theodor Wisén)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskildt pröfvas vid hvarje ställe. Genom att vid anförandet af
min mening utelemna ordet <spärr>"klart"</spärr> har hr L. vanstält
densamma och polemiserar sedan "ins Blaue hinein". Att de
omtalade punkterna skulle, i fall de ej fattas som
omflyttningstecken, vara mera "störande" än mångfaldiga andra efter vårt
interpunktionssätt oriktigt anbragta punkter i Homil., kan icke
visas. -- 5^37-39 Att skrifvaren, som 5³⁶ tecknat drottens, men 5³⁷ drotens, äfven på det senare stället åsyftat drottens, och att
man sålunda har att göra med en endast grafisk ofullkomlighet,
förefaller mig nu sannolikare, än att författaren eller skrifvaren
skulle det ena ögonblicket hafva sagt drottens, det andra
drotens. Deraf min hypothes om den här använda förkortningens
facultativt vexlande betydelse, hvilken hypothes för öfrigt ej på
något sätt strider mot Hofforys i Arkiv II lemnade förklaring af
dylika ords böjningsformer och härmed under ställes <spärr>sakkunnige</spärr>
paleografen (d. v. s. icke hr L:s) bepröfvande. -- 8^13-20
Anledningen till, att jag anser marginalbokstäfverna vara af en
senare hand, är den, att de i formen äro mycket olika
textskrifvarens. Hr L. finner i stället den fullkomligaste likhet.
Omflyttningens öfverflödighet kan hvarje eftertänksam läsare bedöma.

-- 9¹⁶ bör ej mitt yttrande tolkas på annat sätt, än jag sagt.

-- 9²⁰ Att ej blott (och vanligast) versalen R, utan äfven
den krökta minuskeln r sammanbindes med ett föregående a
(som visst ej alltid skrifves så, att dess sista del är ett lodrätt
streck) finner man på mer än ett ställe; jfr t. ex. 138¹⁹ maria
(icke maRia). -- 10²⁸ är ej fråga om átko eller ótko är riktigast, utan om hvad som står i hds. -- 13²⁴ Att det i eþa eller eþr använda förkortningstecknet medgifver upplösning till
hvilkendera af dessa former som helst, kan icke sanningsenligt
bestridas. -- 14⁴ Hr L. repeterar sin oriktiga uppgift om mæire,
förmodligen i tro, att repetitionen skall gälla som bevis. Samma
förfarande kan iakttagas 20¹⁹, 101³⁸ m. fl. st. -- 14⁵ Mina påståenden, att det senare t i gettNer är "litet suddigt" (men
naturligtvis fullt läsligt) och att det är omöjligt att se, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>